Stäpplöperskan av Cecilia Gyllenhammar

2004 kom Cecilia von Krusenstjernas En spricka i kristallen. Den boken har hitintills lånats ut 377 gånger på Varbergs bibliotek, plus eventuella nedladdningar av e-boksversionen. Nu är författaren tillbaka med romanen Stäpplöperskan, den här gången under sitt flicknamn Gyllenhammar och jag gissar att den kommer att bli lika populär. I senaste numret av tidskriften Filter finns en lång intervju med Cecilia Gyllenhammar, där hon med kraft värjer sig mot medias fokusering på i vilken boken grad boken är självbiografisk. Till slut går hon med på att kalla den ”en mental biografi – sann för mig”. Så vi lämnar diskussion kring bokens sanningshalt, även om det är svårt att inte ha klanen Gyllenhammar för ögonen när man läser.

Jag tycker mycket om Stäpplöperskan. Den skulle kunna vara en fallbeskrivning från den bok jag skrev om häromdagen, Göra kärlek. Efter en stormande förälskelse, där både Suss och Markus ”hittar hem”, genom varandra, övergår känslorna för Suss del snart i ilska och frustration över att mannen ständigt är borta, ute med vänner och för att arbeta. Några direkta inkomster blir det inte heller och Suss känner sig som en utnyttjad kassako. Skilsmässan är oundviklig och precis så skitig som skilsmässor tenderar att bli. Suss behov av frihet är gränslös, hon lämnar man och barn och drar till Grekland, samtidigt som hennes mamma ligger för döden. Vilka fler tabun kan en kvinna bryta mot kan man fråga sig. Suss väljer verkligen inte den lättaste vägen, men kanske den enda möjliga. Det är befriande att läsa om Suss uppbrott, som kostar blod, svett och tårar men också leder fram till något nytt. Det är inte längre bara en spricka i kristallen, snarare rämnar den. I inervjun i Filter avslutar Cecilia Gyllenhammar med att hennes mål är ”att bryta ner det perfekta idealet, så att människor kan känna sig lite bättre, lite gladare i sina liv”. Det stråk av försoning som finns i boken bidrar också till känslan av att det nästan alltid finns en väg ur det mörkaste mörker.

Lillemor Åkerman

Det här inlägget postades i Lästips, Skönlitteratur och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Stäpplöperskan av Cecilia Gyllenhammar

  1. Ping: Författarbesök 6/3 : Cecilia Gyllenhammar | Varbergs bibliotek – människor, möten, medier

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s