Vinternoveller av Ingvild H. Rishöi

vinternoveller 2.jpgJag har läst många otroligt bra böcker under 2018. Flera av dem blev inte bara fina läsupplevelser utan kommer också att stanna kvar inom mig för lång tid framöver. Men frågan är om inte Vinternoveller av den norska författaren Ingvild H. Rishöi är den bok som berört mig allra mest under det gångna året. Det är också en bok som jag önskar får många, många läsare. En av novellerna, Vi kan inte hjälpa alla, är numera obligatorisk läsning för en stor del av Norges gymnasieelever och det vore fint om den blev det även för elever i svenska gymnasieskolor – och varför inte för många fler än så.

Rishöi skriver om dom har det svårt, om människor i utanförskap, utan vare sig makt, pengar eller inflytande, en grupp som tyvärr bara blir större och större i takt med att klyftorna mellan fattiga och rika växer. De handlar om människor som på grund av skam och skuld drar sig undan samhället, men som samtidigt drömmer om att bli en del av normaliteten. Det kan handla om en så enkel, självklar sak som ett par torra trosor om man är barn, om att våga köpa en kudde till sin son som ska sova över för första gången på mycket länge. Eller något lika självklart men betydligt svårare, att som storasyster skydda sina yngre syskon när föräldrarna inte räcker till.

De tre novellerna är mycket känslosamma men utan minsta uns av sentimentalitet. Alla huvudpersonerna har det mycket svårt, men Rishöi leder mig med stadig, varm hand genom deras öden och låter mig ana att det finns hopp. Hopp som grundar sig i att andra människor ser deras tillkortakommande och svårigheter och sträcker ut en hjälpande hand. Något att tänka på så här i juletider.

Lillemor Åkerman

 

 

| Märkt , ,

Kvinnlig rösträtt 100 år!

elin_wc3a4gner_och_namninsamlingen_1914

Idag, den 17 december 2018, är det 100 år sedan förslaget till demokrati- och rösträttsreformen lades fram för den svenska riksdagen. En av dem som kämpade allra mest för den kvinnliga rösträtten var Elin Wägner, vilket Varbergs bibliotek, tillsammans med många andra, kommer att uppmärksamma under våren.

Den 5 februari kommer Riksteatern till Teater Halland med en föreställning som bygger på Elin Wägners bok Väckarklocka från 1941, en stridsskrift men också en bok i vilken Wägner formulerade en längtan om en annan framtid. Föreställningen tar avstamp i romanen men bygger på nutida berättelser från hela Sverige.

Inför Riksteaterns uppsättning Väckarklocka, jubileumsversionen arrangerar Varbergs bibliotek, tillsammans med Varbergs Riksteaterförening, en bokcirkel på två träffar. Den 16 januari träffas vi och läser valda delar ur Väckarklocka. Den 12 februari diskuterar vi romanen Pennskaftet, ett av Elin Wägners viktigaste verk och en av svensk litteraturs stora klassiker. Anmälan via http://www.kulturhusetkomediaten.se eller ring 0340- 88600, begränsat antal deltagare.

Boel Hackman Ingalill SnittDen 27 februari kommer litteraturvetaren Boel Hackman att inom Bildningsresan föreläsa om Elin Wägner. Tid: 18.30 Plats: Lilla Teatern. Entré: 60:-.

Även Varbergs Konsthall uppmärksammar firandet av hundra år av kvinnlig rösträtt med grupputställningen Still burning. Utställningen Still Burning presenterar verk av nationellt och internationellt etablerade konstnärer som utforskar kvinnans kamp och motstånd mot socialt förordnade roller och könskonventioner. Sprungna ur olika sociopolitiska sammanhang visar verken att kampen mot patriarkatet är långt ifrån över. Trots att den juridiska och sociala rättvisan utvecklas, fortsätter den feministiska lågan att brinna för förändring. Vernissage 2 februari och utställningen pågår sedan tom 28 april.

Lillemor Åkerman

Ædnan

Aednan (kartonnage)Ædnan av Linnea Axelsson är ett 759 sidor långt epos på vers som tar sin början 1913 och fortsätter fram till nutid. Det handlar om två samiska familjer, om livsöden, hur de driver sina renhjordar i norra Skandinavien och senare tvingas till ett liv de inte valt. Om hur staten stänger gränser och hur de som folkgrupp utsätts för diskriminering. Hur man dämde upp älvar för kraftverken, hur man som barn eller barnbarn känner inför sitt ursprung och hur det kan påverka människor i generationer. För vissa blev det ett ständigt utanförskap medan andra lät sig assimileras. På ett ställe är huvudpersonen Jon Henrik hemma på ferie och lillasystern ser eller snarare känner hur han förändrats sedan han kommit till ”svenskskolan”. Så utsatta dessa barn måste ha varit, ensamma bland vuxna som skulle inrätta dem i ledet. Tänk att behöva skämmas för sin härkomst och sitt språk och att inte ens få lov att använda sitt modersmål.

Vid ett annat tillfälle kommer föräldrarna på besök till nomadskolan. Modern lovar att stanna hela natten hos dottern Lise, men när hon ändå går medan Lise sover förlorar modern något hon aldrig kan få tillbaka – Lises tillit.

Språket är vackert och bakom de funna orden måste ligga mycket kunskap. Bara en enkel mening som i förbifarten talar om förflyttningar åt olika väderstreck och iakttagelser av naturens förändring. Känslor beskrivna genom liknelser och metaforer på ett naturligt sätt. Ædnan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken och jorden. Boken fick flera fina recensioner när den kom ut i början av året men den fick också kritik för att författaren skrev läsaren på näsan, att hon var för övertydlig. Men vi upplever inte att den kritiken var befogad. Vi tycker att Ædnan är en storslagen och viktig berättelse och det känns som att lyrik är helt rätt form att förmedla den på. Linnea Axelsson fick årets Augustpris.

Lisbeth Fävremark och Andrea Johansson

 

12 december: Panelsamtal på temat ”Plast eller fisk?”

I morgon onsdag arrangerar Europa Direkt Halland ett panelsamtal kring plasten i våra hav. Detta för att uppmärksamma plastanvändandet samtidigt som klimattoppmötet COP24 pågår i Katowice. Genom detta samtal vill Europa Direkt Halland och Varbergs bibliotek inspirera till minskad plastförbrukning och uppmärksamma alla på hur konsumtionsmönster påverkar naturen.
Inbjudna är bl.a. Mikaela Nilsson från Ekocentrum, Caroline Karlsson från föreningen LLUH (Lokalt Ledd Utveckling Halland) och Stefan Hansson, politiker inom Miljöpartiet.
Fri entré. Varmt välkomna!

plast3.jpg

Mamma är galen och pappa är full av Fredrik Sjöberg

mamma är galen och pappa är fullEn bok med titeln Mamma är galen och pappa är full, skriven av en författare som jag vet skriver mycket bra måste ju bara läsas. När boken dessutom visar sig handla om Lillan i Kattresan, Ivar Arosenius barnbok från tidigt 1900-tal som jag i alla fall inbillar mig är ett av mina allra första läsminnen, då är lyckan total. Och vilken läsupplevelse det blir, detta är kulturhistoria när den är som allra, allra bäst! Tilläggas bör att man får vara beredd att inte alltid hänga med i svängarna, för Fredrik Sjöberg är en person som inte slaviskt följer någon röd tråd utan associationer och egna minnen får honom stundtals att slira iväg ifrån huvudämnet, men vad gör väl det när det görs på ett så elegant och humoristiskt sätt!

Fredrik Sjöberg kom för några år sedan över en tavla från 1921 målad av en Anton Dich. Den föreställer två unga kvinnor som båda har något melankoliskt över sig. Sjöberg uttrycker längre fram i boken att konstnären ”har en blick för det som gör ont”. Tavlan får honom att börja göra efterforskningar. Vem är den här Anton Dich? Och vilka är de unga kvinnorna? De visar sig vara Hanna Gottowt och Lillan Arosenius som var kusiner. Deras mammor var systrar, födda Adler. Lillan är alltså dotter till Ivar Arosenius, denna fantastiska konstnär som dog mycket ung när Lillan bara var några år gammal. Lillans mamma Eva Adler gifte efter ett tag om sig med den danske konstnären Anton Dich, som alltså målade tavlan på kusinerna Hanna och Lillan. Utifrån dessa fakta letar sig Fredrik Sjöberg vidare och tack vare en outsinlig energi och stor portion nyfikenhet får jag som läsare ta del av hans stora kunskap om inte bara Anton, Hanna och Lillan utan ett stort antal andra personer som har kopplingar till de tre. Allt från Lisa och Eva Adlers syskon och föräldrar till Ivar och Eva Arosenius och Lillans barnbarn, för att inte tala om alla de andra mer konstnärer och kulturpersonligheter som kom att korsa deras vägar, inte minst under resor bl.a. Frankrike. Det är många namn och relationer att hålla reda på och ibland när jag tappar tråden blir jag tvungen att gå tillbaka i texten. Och när jag i efterhand fördjupar mig i dessa personers släktskap och inser att Lillan nästan bodde granne med mig i Guldheden innan hon gick bort 98 år gammal – ja då blir jag lite yr igen…  

Lillemor Åkerman

| Märkt , , , ,

Nora eller Brinn Oslo Brinn av Johanna Frid

 

nora_eller_brinn_omslag_svb-300x450Johanna Frids debutroman Nora eller Brinn Oslo Brinn gick direkt in på första plats på DN:s lista över de bästa böckerna vecka 48 med följande omdöme: ”Stilsäker och oväntat rolig debutroman om en ung kvinnas rasande mentala och fysiska smärtor.” Och jag kan bara hålla med! Huvudpersonen Johanna har verkligen ett liv som suger, men i Johanna Frids tappning blir det en humoristisk berättelse om än med mycket svärta. Det är en berättelse om hur själslig smärta tar över och för Johanna i en riktning som hon varken har kontroll över eller önskar. För att inte tala om den kroppsliga smärta som bokstavligen slår undan benen på Johanna. I hennes fall beror smärtan på endometrios, en sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och som utöver fruktansvärda smärtor även kan leda till många andra komplikationer. Ungefär var tionde kvinna lider av endometrios, ändå är detta en sjukdom det talas mycket tyst om. Kanske kan Johanna Frids bok råda brist på denna okunskap. Men hennes bok är så oändligt mycket mer än en text som ger endometrios ett ansikte, för det är också en berättelse om den kanske svåraste själsliga sjukan av alla, nämligen svartsjukan. Finns det något fulare än ”svartsjuka”? Ja det skulle vara avundsjuka då…

Johanna är ihop med Emil från Danmark och där kunde allt vara fri och fröjd om inte Emils före detta flickvän Nora svävade som ett spöke över relationen. Emil var visserligen den som blev lämnad, men som läsare blir jag ganska övertygad om att han har lämnat kärleksrelationen med Nora bakom sig. En vänskapsrelation är han dock mån om att behålla, något som Johanna inte på några villkor kan acceptera. Hon börjar göra efterforskningar på vem den där Nora är och med dagens sociala medier finns ju alla möjligheter att gå på djupet i andra människors liv. Och det blir inte bara Nora hon börjar stalka via Instagram utan även föräldrar och vänner – och alla verkar de älska den vackra Nora gränslöst. Det här resulterar i ett självplågeri av värsta sorten, som för Johanna ner i avgrunden och sår splittring mellan henne och Emil. Nora eller Brinn Oslo Brinn blir på så sätt även en berättelse om baksidan av sociala medier; hur förödande andras inte alltid så sanna statusuppdateringar är, framför allt för personer med låg självkänsla. Det finns inget självklart lyckligt slut i Johanna Frids debutroman, men jag vill ändå tro att Johanna med stöd från Emil, familj och vänner – och sjukvården inte minst – kommer att få ett tillräckligt bra liv; den sortens liv som för de flesta av oss är fullt tillräckligt.

Lillemor Åkerman

| Märkt , ,

Nyinsatt! 6 december Bildningsresan med Fredrik Heinz – om artificiell intelligens

Fredrik Heintz foto Robin von PostDen inställda föreläsningen med Fredrik Heinz den 24 oktober kommer nu att ges torsdagen den 6 december i stället. Fredrik Heintz är lektor vid Institutionen för Datavetenskap, Linköpings universitet. Ämnet för dagen är Artificiell intelligens och i föredraget presenteras aktuella utmaningar, pågående forskning och vart utvecklingen är på väg.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 28 oktober skrev Fredrik Heinz och Mårten Blix bl.a. så här: ”Europeisk forskning och kunskap om artificiell intelligens (AI) har hamnat långt efter supermakterna USA och Kina. Om vi kan komma ikapp – och i så fall hur – är en av vår tids ödesfrågor. Det handlar inte bara om möjligheten till framtida kommersiella framgångar utan även om att behålla makten över vilket samhälle vi vill ha. Kan vi upprätthålla öppenhet och någon form av liberal humanism i tider med stigande populism och digital övervakning? Det finns en påtaglig risk att den som bygger AI också skriver regelboken som resten av världen, på ett eller annat sätt, blir underkastade eller måste förhålla sig till.”

Fredrik Heintz är ordförande i Svenska AI-sällskapet, föreståndare för forskarskolan inom Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) med mer än 110 doktorander och han är ansvarig för den internationella AI konferensen IJCAI-ECAI 2018 i Stockholm. Hans forskningsområden är artificiell intelligens och autonoma system. Han är också väldigt aktiv i utbildningsfrågor kopplat till införandet av programmering i grundskolan samt utbildning och fortbildning inom AI.
Foto: Robin von Post

Lillemor Åkerman

 

 

Macchiariniaffären: sanningar och lögner på Karolinska av Bosse Lindquist

machiarini.jpgJournalisten Bosse Lindquist fick Stora Journalistpriset för dokumentärserien ”Experimentet”, som sändes på SVT 2016. Nu har han skrivit en reportagebok om hur han avslöjade forskningsfusket kring den italienska gästkirurgen Paolo Macchiarini. Det är skrämmande läsning. Som många vet, så var det ju mer än forskning det handlade om. Paolo Macchiarini hade ju dessutom gjort verkligt farliga experiment på människor, när han opererade in plastluftstrupar i patienter runt om i världen. Några av dem hade troligen kunnat leva i många år till om operationerna aldrig hade ägt rum. För att få utföra så experimentell kirurgi, så måste den först testas med djurförsök, som dokumenteras utförligt. Detta hade inte gjorts. Men Macchiarini hade skrivit rapporter och artiklar i vetenskapliga tidskrifter som inte stämde överens med sanningen. Plaststruparna fungerade inte, trots att de hade behandlats med patienternas egna stamceller, för att hindra bortstötning. Av 8 patienter som fått plaststrupar, så dog 7 inom några månader. Den 8:e patienten överlevde bara för att man kunde ta bort plaststrupen i tid. 4 av patienterna hade blivit opererade i Sverige. Macchiarini förskönade verkligheten i sina artiklar.

2014 fick han kritik från andra läkare. En belgisk forskare och fyra läkare på Karolinska anmälde honom för forskningsfusk. Men Karolinska institutet försvarade honom och frikände honom i en intern utredning. Dessutom blev de som anmält honom trakasserade uppifrån. De riskerade sina jobb. Bosse Lindquist, som var anställd vid SVT bestämde sig för att skriva om affären. Han berättar i boken att han från början var osäker på om de tre ”visselblåsarna” hade rätt. Det kunde ju ha varit så att det var olyckliga omständigheter som gjorde att patienterna dog. De kanske var alltför sjuka för att överleva operationerna. Bosse Lindquist intervjuade Macchiarini och lyckades få hans tillåtelse att göra ett reportage om hans arbete. Han följde med honom i flera månader och filmade honom och intervjuade hans medarbetare. Han reste tom med till Ryssland där han hade kontakter med ett forskningsinstitut. Men samtidigt så gick Lindquist igenom alla de döda patienternas journaler och obduktionsrapporter och han intervjuade deras släktingar. Snart framkom det vilket oerhört lidande som de hade tvingats gå igenom med inopererade plaststrupar som aldrig hade fungerat. Lindström gick också igenom alla de vetenskapliga artiklarna och jämförde dem med experimentrapporter som fanns.

Till slut hade Lindquist så mycket material så han kunde avslöja Macchiarinis riskfyllda och hänsynslösa verksamhet. Han berättar i boken om hur han konfronterade honom med materialet. Dessutom pratade han med ledningen på Karolinska som inte var särskilt intresserade. Men när dokumentärfilmen ”Experimentet” sändes så avslöjades sanningen för hela världen. Det framkommer också i boken att Macchiarini även hade vilselett folk i sitt privatliv. Han hade ”sol-och-vårat” en amerikansk tv-reporter och lurat i henne att de skulle gifta sig på påvens sommarresidens och bli vigda av påven själv. Bröllopsgästerna skulle vara internationella celebriteter som Barrack Obama med fru. Men han var redan gift och hade fru och barn hemma i Italien. De hade t.om tryckt upp alla inbjudningskorten till bröllopet, innan det avslöjades.

Det är en oerhört intressant bok och man skulle vilja läsa ännu mer om hur allt
egentligen gick till. Hur kunde en firad kirurg vara en bedragare och lura folk under så lång tid?

Carina Wiman

| Märkt , ,

Onsdag 28 november: Kritiksamtal kring en bok av Krystallia Sakellariou

Författare möter kritiker!

krystallia.jpgKrystallia Sakellariou är en av två författare som sökt och blivit uttagen till Kultur i Hallands första konstsamtal, ett fördjupat samtal mellan två kritiker och en moderator om Krystallia Sakellarious senaste verk: ”Denna bok tillhör Krystallia S”. De diskuterar hur Krystallia Sakellariou byggt upp sin bok, vad som kunde göras bättre och vad de fängslas av. De ser likheter och olikheter med andra författare och konstnärer. Krystallia Sakellariou är med under samtalet och kommer – om hon vill – att få säga några ord på slutet. Du som lyssnar får också komma med dina synpunkter.

Inbjudna kritiker är Felicia Stenroth, litteraturkritiker och författare samt Åsa Elieson, kritiker och konstnär. Moderator är Magnus William-Olsson. Samtalet spelas in och sänds och distribueras via bibliotekens sajter och sociala medier.

Plats: Lilla Teatern, Kulturhuset Komedianten. Tid: 18.30 – 20.00. Fri entré!

Konstsamtal – ett stöd till verksamma kulturskapare. Syftet med Kritikstöd för halländska författare är att professionella författare ska ha goda möjligheter att bo och verka i Halland genom att skriva och ge ut litteratur av hög kvalitet. (Se: https://www.regionhalland.se/kultur/projekt-och-stod/regionalt-kulturstod/kritikstod-for-hallandska-forfattare/) Stödet ska också främja kvalitetsutveckling och kvalitetsdiskussion om litteratur och dess roll i samhället. Det är också ett sätt för Region Halland att stödja det offentliga och fördjupade samtalet om konstens roll. Och ett sätt att visa kritikens viktiga roll i den offentliga debatten.

Konstsamtal om andra kulturformer planeras komma framöver.

Kring denna kropp av Stina Wollter

stina wollter kring denna kroppStina Wollter har varit verksam som konstnär under många år, med en lång rad separat- och samlingsutställningar bakom sig och undervisar även vid olika konstutbildningar. Hon är aktiv på sociala medier, är programledare i radion, i april släppte hon sitt debutalbum Garden songs och nu senast i september kom hennes debutroman, Kring denna kropp. Så många olika sätt att kommunicera det som jag ser som hennes viktigaste budskap – att låta oss människor vara precis så som vi vill vara, så länge vi inte gör det på bekostnad av andra. Så enkelt i teorin men uppenbarligen svårt när det kommer till praktiken, annars skulle väl inte världen se ut som den gör?

Stina Wollter är ett stort stöd och en stor inspiratör för många, många människor. Det kommer också Kring denna kropp att vara. Hennes följare på Instagram kommer att känna igen sig, med den stora skillnaden att här låter Stina Wollter det skrivna ordet ta plats på ett annat sätt. Hon går på djupet av många av de tankar och händelser hon berört genom åren på Instagram. Bl.a. tar hon upp det enorma näthat hon också möter där. Här finns längre kapitel om hat och acceptans kring kropp och själ och om kroppsaktivism i olika skepnader. I boken skriver även Stina Wollter längre avsnitt om systern Ylva som gick bort i anorexia och om den komplicerade relationen till mamman Annie Jedhoff, en relation som dock lyckligtvis slutade i försoning innan mamman gick bort tidigare i år. Det är dessa avsnitt om systern och mamman som berör mig allra mest. Jag som också följer Stina Wollter på Instgram har tagit del av utrycksfulla små videor med stort innehåll, där hon och mamman möts genom demensens dimmor på ett alldeles fantastiskt sätt. Små videor som många gånger framkallat tårar hos mig. Så gör också Kring denna kropp. Det är något förlösande med människor som vågar vara 100 % uppriktiga.

Boken Kring denna kropp kommer att finnas till försäljning nu på lördag den 17 november, efter Stina Wollters framträdande i Varbergs teater, cirka 11.30 -12.30, på Evenemangsplatsen inne i Kulturhuset Komedianten. Pris 200:-, kontant eller swish.

Lillemor Åkerman

| Märkt , ,