Sidonie och Nathalie av Sigrid Combüchen

Den 23:e oktober får vi veta vilka böcker som är nominerade till Augustpriset. Jag skulle bli förvånad om Sigrid Combüchens bok Sidonie och Nathalie inte finns med bland de böcker som är nominerade i den skönlitterära klassen. Combüchen har nominerats inte mindre än fem gånger, senast 2010 för Spill: en damroman för vilken hon också avgick som vinnare. Visserligen har antalet anmälda böcker till Augustpriset ökat stadigt genom åren och därmed konkurrensen, men jag gissar ändå att Sidonie och Nathalie finns med bland de sex böcker som de 21 elektorerna har att ta ställning till. Om den sedan vinner är en annan femma!

Sidonie och Nathalie handlar om två fransyskor i 30-årsåldern som slår följe på flykt undan kriget. Första gången vi möter dem är det mars 1944 och de två är på väg över Öresund till Sverige, slutdestinationen på en lång vandring genom Belgien, Tyskland och Danmark. De känner inte varandra och vet egentligen ingenting om varandra, men inser att tillsammans är de starkare än var och en för sig. Vi som läsare får inte heller veta så mycket om de två kvinnorna, i synnerhet inte Sidonie. Men på det identitetspapper hon har, utfärdat av den nazistiska ockupationsmakten, framgår att hon är född 1911, kallskänka, ogift, suttit fängslad ett och ett halvt år för misshandel. Om Nathalie får vi veta lite mer, bl.a. för att det är hennes historia som får störst utrymme i boken. I hennes papper står: född 1915, gift, tre barn, utan judiskt inslag i tre generationer tillbaka. Längre fram i boken berättas ännu mer om Nathalie, både om hennes ursprung och om hur livet blev för henne efter krigets slut.

Ankomsten till Sverige innebär på intet vis att vare sig flykten eller vedermödorna är över. Det blir en fortsatt kamp för överlevnad och Sidonie och Nathalie tvingas av omständigheterna att hålla ihop, trots att ingen av dem egentligen varken håller av eller känner sympati för den andre. Sigrid Combüchen skildrar mycket fint de två kvinnornas olika förhållningssätt till rådande omständigheter. För Nathalie handlar det mer om att överleva, för Sidonie att åter leva, glömma det som varit och skapa sig ett nytt liv. Hon gör allt för att smälta in, lära sig språket, få nya vänner. Hon lyckas bra, men ofta på bekostnad av Nathalie som upplevs som udda och icke anpassningsbar.

Sidonie och Nathalie är en bok att läsa långsamt, vilket jag tyvärr inte alltid lyckas med. Likaså har jag en tendens att glömma hur böcker slutar, kanske för att jag ofta snabbt hoppar vidare till en ny bok efter utläsning. Men hur Sidonie och Nathalie slutar kommer jag aldrig att glömma. Inte heller kommer jag att glömma de två kvinnornas ofrivilliga ”styrsellösa tillsammans”, den ofrivilliga gemenskap som de tvingas in på grund av kriget – för den berättelsen är här för att stanna, oavsett Augustpris eller ej.

Lillemor Åkerman

Annonser
| Märkt , , , ,

25 oktober Möt den finska litteraturen! Boksamtal 3: Resa med lätt bagage av Tove Jansson

Med anledning av Finlands firande av 100 år som självständig stat har Kulturhuset Komedianten Finland i fokus i höst.

Vi bjuder bl.a. in till tre boksamtal under vinjetten Möt den finska litteraturen! Vid vårt tredje boksamtal kommer vi att diskutera Tove Janssons novellsamling Resa med lätt bagage.
Foto: Per Olov Jansson

Boken finns att köpa. Vill du hellre låna ett exemplar, mejla lillemor.akerman@varberg.se
Tid: 17.00-18.30 Plats: Kulturhuset Komedianten, Hörnrummet.
Begränsat antal platser. Föranmälan: kulturhusetkomedianten.se eller 0340 – 88 600

Onsdagen den 1 november kommer Boel Westin, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på Tove Janssons författar- och konstnärskap, till Kulturhuset Komedianten för att berätta om den mångbegåvade Tove Jansson och hennes verk i ord och bild.
Biljetter till den kvällen kan köpas här, på Varbergs stadsbibliotek eller ring 034-88 600.

Lillemor Åkerman

| Märkt , ,

Sverigefinnar genom tiderna – författarbesök och ett krigsbarns minnen.

I lördags hade Komedianten besök av Dick Harrison som med stor inlevelse berättade om de genom tiderna starka banden mellan Sverige och Finland, mer eller mindre okända för många av oss. Han berättade också om alla de finnar som sökt sig till Sverige genom århundradena – närmare 6000 finska nybyggare kom till Sverige, framförallt Värmland, på 1600-talet, många finska soldater stred i svenska arméer, tiotusentals finska barn skickades till Sverige för att undkomma kriget och så har vi alla de finska invandrare som bidrog till att bygga upp den svenska industrin under efterkrigstiden. Uppgifterna varierar om hur många dessa sverigefinnar är, siffran hamnar någonstans mellan 200 000 och 675 000. Sverigefinnarna har varit och är fortfarande den största – och kulturellt och ekonomiskt viktigaste – språkliga minoritetsgruppen i Sverige. De har tom en egen dag, den 24:e februari firas Sverigefinnarnas dag!

En av många sverigefinnar kommer till Kulturhuset Komedianten den 18 oktober, 18.30, för att berätta om för- och nackdelar med att höra hemma i två länder. Det är Susanna Alakoski, bl.a. författare till den mycket uppmärksammade och filmatiserade romanen Svinalängorna. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

En annan sverigefinne som kan berätta om hur det var att komma till Sverige från Finland och bli kvar här är Anja Bengtsson, som kom som krigsbarn under Andra världskriget. Hon är en av dem som kommer till tals i vår utställning Finska krigsbarn i Halland, vilken bland andra Anna Lindqvist på Hallands Bildningsförbund står bakom.

Anja Bengtsson kommer till Bua bibliotek 19 oktober, Träslövsläge bibliotek 24 oktober samt Veddige bibliotek 26 oktober. Kontakta respektive bibliotek för mer information!

18 oktober: Författarmöte – Susanna Alakoski

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Med anledning av att Finland i år firar 100 år som självständig stat har Kulturhuset Komedianten i höst Finland som tema.

Den 18 oktober möter ni Susanna Alakoski – författare, föredragshållare och krönikör. Hon har bl.a. skrivit böckerna Svinalängorna, Håpas du trifs bra i fengelset, Oktober i Fattigsverige och April i Anhörigsverige.  Susanna Alakoski berättar om sina erfarenheter av att vara sverigefinsk. Att höra hemma i två länder kan vara problematiskt men kan också ge en värdefull dubbel blick och förståelse; som ett språkrör mellan två olika världar.

Tid: 18.30 Plats: Kulturhuset Komedianten, Lilla Teatern
Biljetter köper ni här, på Varbergs stadsbibliotek eller ring 0340-88600

Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead

Colson Whitehead har en lång rad romaner bakom sig men introduceras först nu på svenska med romanen Den underjordiska järnvägen, för vilken han har tilldelats flera litterära priser, bl.a. National Book Award och Pulitzerpriset. Boken hyllas av den svenska kritikerkåren och har även nått fram till bibliotekets låntagare, det är frågor på boken i stort sett varje dag.

Bokens huvudperson Cora är slav på en bomullsplantage i Georgia. Hon är barnbarn till Array som vid mycket unga år skeppades över till Amerika på ett slavskepp. Array fick fem barn med tre olika män. Endast ett av barnen överlever, Coras mamma Mable, som överger dottern när hon är tio år gammal. Nu är Cora 16 år. Hon bor på en plantage som ägs av två bröder och är förvisad till en hydda som kallas Hob, dit de kvinnor som står lägst i rang på plantagen är hänvisade. Så Cora har det om möjligt ännu värre än de andra slavarna på plantagen. När Caesar, en nyanländ slav, berättar att han tänker rymma och ta sig norrut via den underjordiska järnvägen och vill ha med Cora som lyckobringare, då bestämmer hon sig efter viss betänketid att följa med.

Under slaveriet var ”den underjordiska järnvägen” ett nätverk av människor som gömde slavar på rymmen och försökte hjälpa dem vidare till trakter där man ansåg slaveriet vara av ondo. I boken blir detta nätverk en realitet, en underjordisk fysisk järnväg där slavar transporteras vidare via hemliga stationer. Cora och Ceasar tar sig vidare norrut, och det blir en fasansfull flykt där de visserligen möter hjälpsamma människor, men också hamnar ur askan i elden när de t.ex. i South Carolina blir varse att man där experimenterar på svarta människor för att få mer kunskap om sterilisering, smittsamma sjukdomar och nya kirurgiska tekniker. De jagas också under flykten av den beryktade slavjägaren Ridgeway och det är långt ifrån självklart att Cora och Ceasar ska överleva.

Det har nu gått några veckor sedan jag läste Den underjordiska järnvägen och det är verkligen en bok som gör avtryck och väcker tankar. Dels ger den en bild av det fruktansvärda system som slaveriet innebar och det motstånd mot slaveriet som trots allt fanns, men som var ett mycket skört motstånd med många bottnar. Dels skildrar den genom Cora hur detta system kunde drabba en enskild människa. Men i denna fängslande historia kan man säkert också finna förklaringar till de orättvisor och den rasism som fortfarande drabbar många svarta i dagens USA. Den underjordiska järnvägen är tänkt att bli film och i rätta händer kommer den säkert att bli en klassiker.

Lillemor Åkerman

| Märkt , ,

Asparna av Hanna Nordenhök

Råby räddningsinstitut, ett hem för ”vilseförda och moraliskt vårdslösande barn” öppnades år 1838 och är än i dag i bruk under namnet Råby ungdomshem och därmed Sveriges äldsta hem för ungdomar på glid. Initiativtagare till institutet var friherre Axel Gustaf Gyllenkrok och hans hustru Malin. Runt Råby bygger Hanna Nordenhök sin bok Asparna och vilken historia hon har skapat! Jag gissar att hon som utgångspunkt använt dokument om verksamheten från institutets första år och därmed låtit sig inspireras  av verkliga händelser och platser – inte minst ett nutida Malmö – även om de pojkar som förekommer i berättelsen är uppdiktade. Utifrån fakta och fiktion har Hanna Nordenhök således skapat en mycket trovärdig och förtrollande historia.

Boken utspelar sig under två tidsepoker. Dels handlar berättelsen om en av de pojkar som kommer till Råby under institutets allra första år, Johan Petrus Nyholm. Pojken anländer till Råby i januari 1841 och är då i tioårsåldern. Han kommer att stanna på Råby i närmare fem år. För både baronen och hans fru Malin får Petrus en särställning bland pojkarna på Råby, dock på helt olika bevekelsegrunder. För baronen handlar det mångt och mycket om att tämja det vilda. För hustrun Malin snarare om att ersätta en förlorad son. I berättelsen andra del, som vävs ihop med Petrus öde, är det kvinnan Sussie som för ordet. Hon återvänder till sitt barndomshem i Malmö efter att hennes lillebrors bästa vän Endre hört av sig. I Malmö finns modern Marga, vars alkoholism och psykiska sjukdom en gång för många år sedan fick Sussie att fly Malmö. En flykt som också innebar att hon svek och lämnade sin lillebror B. till ett osäkert öde.

Syskonkärlek, makt och social utsatthet är bärande teman i denna makalöst fina roman som kommer att leva kvar inom mig under lång, lång tid. Ett extra plus för det fantastiska omslaget som Håkan Liljemärker är upphovsman till.

Lillemor Åkerman

| Märkt , , , , , ,

11 oktober Bildningsresan: Kan kultur påverka vårt välbefinnande? med Gunnar Bjursell

Under höstens andra föreläsning inom Bildningsresan möter ni Gunnar Bjursell, professor emeritus i molekylärbiologi vid Karolinska institutet.

Allt fler studier visar att det finns ett samband mellan kultur och hälsa. Föreläsningen behandlar musikens och kulturens betydelse för hjärnans utveckling och vår förmåga till inlärning.

Gunnar Bjursell är projektledare för ”The Cultural Brain Initiative”, en satsning vid Karolinska Institutet för att lyfta fram och presentera den internationella spetsforskningen om relationen mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa till intresserade forskare, berörda beslutsfattare och professioner samt intresserad allmänhet i Sverige. Mer information om projektet hittar man här.

Bildningsresan genomförs i samarbete med Folkuniversitetet i Varberg.

Tid: 18.30 Plats: Kulturhuset Komedianten, Lilla Teatern.
Biljetter 60:- kan köpas på Varbergs stadsbibliotek, här eller ring 0340-88600.

 

| Märkt , , , ,

Det var vi av Golnaz Hashemzadeh Bonde

För några år sedan skrev kollegan Lisbeth här på bloggen om Golnaz Hashemzadehs debutbok Hon är inte jag . Den handlar om en flicka som flyr från Iran till Sverige tillsammans med sina föräldrar. De flyr från krossade drömmar till ett land där de hoppas finna frihet och ett bra liv, men resultatet blir ett äktenskap som går i kras och en dotter som känner att det bara finns ett alternativ och det är att bli bäst. Om inte föräldrarna lyckas i det nya landet så måste barnen göra det. Men jakten på att bli bäst har ett mycket högt pris för dottern, i boken kallad dokhtaram, persiska för ”min dotter”. Lisbeth avslutar sitt inlägg om boken med att läsaren får räkna med hjärtklappning.

Nu är Golnaz Hashemzadeh Bonde tillbaka med en ny bok, som även den ger hjärtklappning, för att inte säga ett mindre hjärtstillestånd. Boken heter Det var vi och är en oerhört stark och drabbande berättelse. Den utspelar sig dels i ett dåtida Iran där den unga kvinnan Nahid är den sjätte dottern av sju med en mamma som tidigt blir änka. Som ung kommer Nahid in på läkarlinjen och är oerhört ambitiös och hårt arbetande. Hon möter en man, Masood och tillsammans engagerar de sig i revolutionen, för att en dag tvingas fly till Sverige som politiska flyktingar. Livet i det nya landet blir inte som hon och Masood hade önskat: ”Det blir inte så vackert som det hade kunnat bli. Inte så vackert som man såg det framför sig, som man hoppades på. Jag vet inte. Jag kämpar fortfarande med att förstå. Man tänker att om man lyckats undfly krig och landat i fred så borde man bli så mycket lyckligare. … Men det funkar inte så, och jag vet inte varför”.

I nutid är Nahid i femtioårsåldern och har drabbats av cancer. Samtidigt väntar hennes enda dotter Aram sitt första barn. Det blir en kamp mot klockan. Kommer Nahid hinna träffa sitt barnbarn innan hon dör? Likaså är relationen mellan mor och dotter av olika anledningar mer eller mindre bruten, så frågan är också om det kommer att finnas tid för försoning. Nahids kamp är förstås oändligt sorglig, lika sorlig som hennes livshistoria. Livet blev inte som hon hade tänkt sig, och i detta finns bl.a. skuldkänslor för en förlorad syster och samvetskval över att inte ha lyckats bättre i det nya landet.

Litteraturhistorien är full av migrationsberättelser. Detta är en av de mer drabbande jag har läst, kanske för att den är så allmänmänsklig men också för att den är mycket fint och trovärdigt berättad.

Lillemor Åkerman

 

 

| Märkt , ,

Föreläsning 28/9: Sverige som vapenhandlare och fredsmäklare, hur går det ihop? med Linda Åkerström

I kväll torsdag 28/9 möter ni Linda Åkerström som kommer att prata om den svenska vapenexporten utifrån sin bok med samma namn.

Varbergs bibliotek - människor, möten, medier

I dag torsdag den 28/9 är ni välkomna till en föreläsning med Linda Åkerström, författare, statsvetare och ansvarig för ned-rustningsfrågor på Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Linda Åkerström kommer att berätta om sin nya bok Den svenska vapenexporten där hon reder ut begreppen kring myndigheter, lagarna och politiken, men också berättar om skandalerna och konsekvenserna, hur kulturarbetare och kungahus engageras för marknadsföring, och om hur fredsnationen Sverige blev en av de största vapenexportörerna per capita i världen.
I samarbete med Svenska Freds och nätverket Varberg, våga vägra vapenexport.

Kulturhuset Komedianten, Lilla Teatern 18.30. Fri entré. Välkomna!
Foto: Miki Anagrius

Lillemor Åkerman

View original post

Onsdag 27/9: Svinnlandet – om matsvinn och dumpstring med Andreas Jakobsson

I dagens Sverige kastas ungefär en tredjedel av all mat som produceras och större delen av det är sådant som det inte är något fel på överhuvudtaget.

I boken Svinnlandet kartlägger journalisten, författaren och dumpstraren Andreas Jakobsson svinnet i alla led av livsmedelskedjan, tar reda på hur det kunnat bli såhär och presenterar möjliga lösningar på problemet. Rent ekonomiskt har vi råd att kasta så mycket mat, men klimat- och miljömässigt kommer det inte att hålla länge till.

Själv har Andreas och hans familj i fyra års tid levt nästan helt på mat han hittat i mataffärernas sopor och även om detta kommer han att berätta. Kvällens föreläsning genomförs i samarbete med Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet.

Kulturhuset Komedianten, Lilla Teatern, 18.30. Entré: 60:- Välkomna!

Lillemor Åkerman

| Märkt , , ,