Exit väst av Mohsin Hamid

Karin Brygger inleder en artikel i Göteborgsposten om de judar som vid olika tillfällen fick en fristad på Marstrand med följande ord: ”Migration kan i de bästa fallen frambesvärja en energi där förskingringens villkor tar människan vidare. För de första judarna på Marstrand visade sig resan till Sverige fruktbar, trots att den också innebar ett lämnande, en klyvnad.” (GP 20171210). Dessa ord fångar exakt de tankar jag får vid läsningen av Mohsin Hamids senaste bok Exit väst – att även i de mest fruktansvärda situationer kan det finnas hopp och möjligheter till ett anständigt liv.

Huvudpersonerna i Exit väst heter Nadia och Saeed. De träffas och inleder en kärleksrelation i ett icke namngivet land på gränsen till inbördeskrig – mina tankar går osökt till Syrien. Saeed är en självständig, vuxen man som arbetar på en annonsbyrå. Han är ogift och bor fortfarande hemma hos föräldrarna. Nadia, som arbetar på ett försäkringsbolag, är också ogift men förskjuten av sin familj och bor ensam i en lägenhet. Hon bär oftast en heltäckande svart klädnad, dock inte av religiösa skäl utan enbart för att männen inte ska jävlas.

Situationen i hemlandet blir alltmer ohållbar och kriget eskalerar med en rasande fart. Vägspärrar upprättas och skiljer familjer åt, människor försvinner och dödas, så även Saeeds mor. Nadia och Saeed bestämmer sig för att fly, de försöker få med sig Saeeds far men han vägrar lämna sin döda maka. De flyr genom Europa, via Grekland till London och sedan vidare till USA. Exit väst handlar inte så mycket om själva flykten, som skildras genom dörrar som öppnas mot ett bättre liv, utan mer om vad som väntar på de olika platser de kommer till och om vad flykten gör med Nadia och Saeed och deras kärlek. Och om vad stora flyktingströmmar i en framtid skulle kunna göra med världen.

Läsningen av Exit väst för också mina tankar till Johannes Anyurus uppmärksammade De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Tematiskt påminner de om varandra och det finns även en passage i boken som är kusligt lik en aspekt av Anyurus bok: Nadia ”fick en bisarr känsla av att tiden krökte sig kring henne, som om hon kom från det förflutna och läste om framtiden, eller kom från framtiden och läste om det förflutna, och det kändes nästan som att om hon reste sig och gick hem skulle det finnas två Nadia…”.

Exit väst är en allvarlig berättelse, med ett på gränsen till högtravande språk. Men jag tycker om att Mohsin Hamid tar uppgiften att förmedla denna på samma gång sorgliga och optimistiska berättelse på djupt allvar. Världsläget är ju trots allt ytterst allvarsamt – men Exit väst lämnar mig lyckligtvis med en strimma av hopp.

Lillemor Åkerman

Annonser
| Märkt , ,

Finlandstema i Bua hösten 2017

Under Finlands jubileumsår, hundra år som självständig stat, har kulturen i Varberg gjort en satsning på att lyfta fram finsk litteratur, film, musik och konst på främst Komedianten men även i mindre format på de olika lokalbiblioteken. Litteraturtemat Finland på lokalbiblioteket i Bua avslutades med ett boksamtal den 16:e november.

Ett inslag på samtliga lokalbibliotek har varit ”Familjefest med Finlandstema” där vi för de yngre visat film, gjort pärlplattor med Muminfigurer och gått på tipspromenad med Muminfrågor. Vi har även haft särskilda sagostunder med finsk anknytning.
Flera bibliotek bjöd in Anja Bengtsson som under rubriken ”Ett krigsbarn berättar” gav oss tillfälle att lyssna och ta till oss verkligheten för ett litet barn som flyttats utan föräldrar till nytt land med ett helt nytt språk. Många av oss har säkert känt till och även känt någon eller några som kommit med ”en namnlapp kring halsen”, varav vissa aldrig återvände hem till Finland utan stannade kvar och med tiden glömde sitt modersmål. Anja berättade fritt och levande och vi kunde också ställa frågor efteråt. I anslutning till Anjas föreläsning i Bua inbjöd vi deltagarna till ett boksamtal kring finska romaner och biografier. Personalen presenterade ett urval titlar varav några mer ingående som ett smakprov inför boksamtalet i november.

Nio kvinnor, som vardera läst minst en bok med anknytning till Finland, samlades för att berätta och diskutera. Först ut i samtalet blev Märta Tikkanens kända diktsamling Århundradets kärlekssaga från 1978. De av oss som läst den upplevde den som lättläst och verklighetsnära, läsaren känner hennes trauma. Den passar särskilt bra till högläsning menade någon och Sveriges radio tyckte likadant och sände Århundradets kärlekssaga som radioföljetong veckan efter vårt boksamtal.

En av oss nio hade valt Petteri Nuottimäkis debutroman Förvänta dig det värsta utgiven 2015. Författaren, som tidigare tecknat serier och skrivit filmmanus, är född i Finland men uppväxt i Sverige. Romanen sägs vara en hejdlös skröna om familjen Altos liv och leverne, som inflyttade i Sverige från Finland. Familjens anpassningssvårigheter, särskilt faderns, kväver nästan barnen. Han fordrar för mycket av dem och hans missriktade försök att göra dem framgångsrika resulterar i stället i att de blir lite ”misslyckade”. Vår läsares omdöme är att den upplevs tvetydig och tragikomisk.

Sedan följde tre släkthistorier i rad. Flera hade läst Tommi Kinnunens Där vägarna möts. Det är en starkt berörande bok som även har en uppföljare. Olika livsöden i fyra generationer skildras realistiskt till den grad att det är svårt att läsa vidare emellanåt. En ung barnmorska flyttar till en by, väljer att ensam fostra upp sin dotter och väjer inte att ta drastiska beslut. Lillemor Åkerman har tidigare skrivit på bloggen om romanen här.

Ann-Luise Bertell och Vänd om min längtan har mycket gemensamt med den förra. Det är mörkt och svårt och ingen pardon ges läsaren vad gäller detaljer om livets och dödens vedermödor. Det är en liten bok men med stort innehåll. Lisbeth Fävremark på lokalbiblioteket i Bua har skrivit mer om boken här.

 

Slutligen så Kjell Westös senaste roman Den svavelgula himlen som tar sin början i 1960-talets Helsingfors och sträcker sig fram till nutid. Andrea Johansson, bibliotekarie på lokalbiblioteket i Bua har skrivit på bloggen om boken här.

 

 

Vad blev då damernas samlade intryck av läsningen? Jo, den har skapat nyfikenhet att läsa mer finsk litteratur, vilken vi tycker präglas av de hårda villkor människorna i Finland levt under. Alla har förlorat någon.

Andrea Johansson & Lisbeth Fävremark

| Märkt , , , , , , , , , ,

Den svavelgula himlen av Kjell Westö

Bua bibliotek har under hösten haft boksamtal kring finländsk litteratur. I dag skriver Andrea Johansson, bibliotekarie på lokalbiblioteket i Bua, om Kjell Westös senaste roman Den svavelgula himlen.

Kjell Westös roman tar sin början i 1960-talets Helsingfors och sträcker sig fram till nutid. Berättarjaget som är namnlöst är då i tioårsåldern och träffar den jämnårige Alex Rabell för första gången. De träffas strax utanför Helsingfors där berättaren bor under sommaren tillsammans med sina föräldrar i deras anspråkslösa sommarstuga. Alex bor på det storslagna sommarresidenset Ramsvik som ägs av hans far och farfar. Ramsvik är på sätt och vis navet i berättelsen till vilket historien ständigt återkommer. Det är där berättaren tillbringar mycket tid med sin vän Alex, det är där han inser att han är förälskad i Stella Rabell, lillasyster till Alex, och det är en plats som betyder mycket på olika sätt för karaktärerna i boken.

Familjen Rabell är välbeställd men saknar därmed inte bekymmer. Tidigt i boken kan man ana att något inte riktigt stämmer, under den välpolerade ytan döljer sig skambelagda hemligheter som familjen talar tyst om och försöker mörka för utomstående. Detta skapar ett driv framåt i berättelsen tillsammans med de väl porträtterade karaktärerna. Större delen av boken utspelar sig i och omkring Helsingfors, men den tar oss även utanför Finlands gränser med nedslag i bland annat Berlin.

Den svavelgula himlen är en stor roman om vänskap, kärlek, svek och klasstillhörighet. Om strävan och känslan av att inte passa in, om kärlek så stark att den blir omöjlig. Boken är mer än läsvärd och innehåller ett rikt och nyanserat språk. Den fångar läsaren från första stund och intresset kvarstår genom alla de 475 sidorna.

När jag lyssnade till Westö under årets bokmässa i Göteborg nämnde han att de flesta av hans romaner innehåller delar av politik, kärlek och thriller men att mer kärleksroman än denna bok kommer han förmodligen aldrig att skriva. Om man jämför med hans förra bok Hägring 38, som utspelar sig i Helsingfors precis innan andra världskriget bryter ut med tillbakablickar till det finska inbördeskriget och svältlägren, innehåller denna nyutgivna bok endast en liten del politik.

Kjell Westö är finlandssvensk författare och journalist, uppvuxen i Helsingfors med rötter i Österbotten. Han har studerat sociologi vid universitetet och arbetat som journalist vid Hufvudstadsbladet. Han är kanske mest känd för sin Helsingforskvartett besående av Drakarna över Helsingfors, Vådan av att vara Skrake, Där vi en gång gått och Gå inte ensam ut i natten. För Hägring 38 belönades han bland annat med Sveriges Radio P1:s romanpris, Nordiska rådets litteraturpris och Aniarapriset.

Andrea Johansson

| 1 kommentar

Vänd om min längtan av Ann-Luise Bertell

Den gångna hösten, 2017, har varit en rik litteraturhöst. Själv har jag i min hand fått inte mindre än fyra romaner i rad med snarlika teman, nämligen de utvandrades och invandrades ständiga längtan. Längtan bort från något och till något annat, men sedan oftast längtan tillbaka. Flera utspelar sig under eller strax efter andra världskriget. Temat är nog så aktuellt idag och kanske är det just därför de skrivits just nu.
I samband med Finlands hundraårsjubileum som självständig stat har finsk litteratur fått en välförtjänt extra uppmärksamhet i media, på bokmässan och på bibliotek.

Ann-Luise Bertells Vänd om min längtan marknadsförs som ett utvandrarepos i fickformat och det stämmer gott. Författaren berättar sin mormors levnadshistoria lagd i mormoderns egen mun när hon, Maria Alina, i hög ålder och på väg in i demens formulerar brev till en ”förlorad dotter”. Skickligt varierat i olika tidsplan möter vi Maria Alina, som fem år gammal blir vittne till en dödsolycka. Hennes mor Margareta besitter en ovanlig färdighet. Hon kan nämligen ”vända längtan tillbaka” hos hästar och kor som byter ägare. Men ibland är längtan starkare än Margaretas vilja och så var det med hästen Konsta som orsakade en älskad make och fars död.

Vid sexton års ålder utvandrar Maria från Finland till Kanada med hjälp av brodern Harald som rest före och sedan håller löftet till systern att skicka pengar till biljetten. Men drömmen om en bättre tillvaro än den i de fattiga torpstugorna slår inte alltid in.
Det finns mycket att hämta i denna vackra, sorgliga och ofta realistiskt våldsamma roman. Här finns vinkar som jag inte uppmärksammade förrän jag tog mig tid att läsa om den. Vill man det, kanske någon undrar om det är så eländigt? Jo, de finns humor också som när J.R. Ewing emellanåt stiger ut ur tv-rutan och hälsar på hos Maria.
Ann-Luise Bertell är förutom författare också skådespelare och regissör. För Vänd om min längtan fick hon Svenska Yles litteraturpris 2016.

Lisbeth Fävremark

| Märkt , , | 1 kommentar

Grattis Kerstin Paradis Gustafsson till Region Hallands kulturpris 2017!

Varbergs bibliotek gratulerar textilkonstnären, författaren och ullspecialisten Kerstin Paradis Gustafsson som tilldelats Region Hallands kulturpris 2017. Kulturpriset, 75 000:-, delades ut vid regionfullmäktiges möte härförleden med följande motivering: ”Kerstin Paradis Gustafsson har med stor respekt för kvinnors hantverksskicklighet genom sina resor och ett idogt forskningsarbete samlat in kunskaper om ull och ullhantering världen över. Med sin konstnärliga gärning och genom de böcker hon skrivit, delger hon alla slöjd- och hantverksintresserade ovärderliga textila teknikkunskaper. Kerstin Paradis Gustafsson bidrar därmed till att vårt gemensamma textila kulturarv inte går förlorat för kommande generationer.”

Kulturpriset delas årligen ut av Region Halland till personer som gjort framstående insatser inom kulturlivet, och som har anknytning till Hallands län. Genom priset vill Region Halland uppmärksamma konstnärlig kvalitet och förstärka konstnärlig skaparkraft.

Hallands Nyheter skriver att Kerstin Paradis Gustafsson i konstnärskretsar är känd som ”mästaren i ullhantering. Hennes konst är offentligt representerad med ett 50-tal verk i kommuner, landsting och kyrkor liksom i privata hem.” Hon har genom åren delat med sig av sina omfattande kunskaper textilkunskaper genom seminarium, kurser och ett flertal böcker, nu senast boken Ull blir vadmal. Den 8 mars 2018 kommer Kerstin Paradis Gustafsson till Kulturhuset Komedianten för att hålla en föreläsning. Samma dag kommer vi även tillsammans med Studiefrämjandet att anordna en workshop i hur man spinner. Mer info kommer!

Lillemor Åkerman

| Märkt , ,

En trogen kvinna av Jane Gardam

Efter att under en period ha ägnat all läsande tid åt sex Augustprisnominerade böcker kunde jag för några dagar sedan äntligen återvända till Jane Gardams trilogi som inleddes med boken En engelsk gentleman. I den spelade advokaten Edward Feathers huvudrollen. Han föddes i Malaysia på 1920-talet men skickades vid unga år, som så många andra barn i kolonierna, hem till England för att där fostras till en duglig samhällsmedborgare. Boken är en fin och ganska sorglig skildring av hur livet kunde te sig för de s.k. föräldralösa imperiebarnen. De lyckades ofta bra både socialt och ekonomiskt men bar på svåra trauman efter att blivit övergivna som barn – så också Edward.

I bok nummer två, En trogen kvinna, återberättas på ett sätt samma historia men denna gång genom Betty Macintosh. Hon gifter sig i unga år med Edward men bara några dagar innan bröllopet har hon en mycket kort affär med Terry Veneering, också han advokat och en av Edwards största konkurrenter. Betty, Terrys och Edwards vägar kommer att korsas många gånger genom åren. Betty förblir Edward trogen men minnet av den passionerade natten med Veneering förföljer henne – den kärlek hon har tillsammans med Edward är av en helt annan art. Betty och Edward flyttar så småningom från Hongkong, där de lärde känna varandra, till London där de tillhör de lyckligt lottade i efterkrigstiden England. Edward är en framgångsrik om än mycket hårt arbetande advokat och Betty gör sitt bästa för att passa in i rollen som advokathustru. Deras på många sätt lyckliga liv är dock inte förskonat från vare sig dramatik eller förluster, fint skildrat genom Jane Gardams fantastiska språk och berättarglädje. Jag tyckte mycket om En engelsk gentleman men än mer om En trogen kvinna. Det finns mer humor i bok nummer två, kanske för att Betty är en betydligt roligare person än maken Edward. Som julläsning kommer bok nummer tre, De sista vännerna, att sitta fint.

Lillemor Åkerman

| Märkt , , , ,

Onsdag 13 december kommer Lucia till Kulturhuset Komedianten

Onsdagen den 13 december kommer Varbergs Lucia traditionsenligt till Kulturhuset Komedianten. 12.30 dyker de skönsjungande upp i Tovedals Kafé. Välkomna!

Augustpriset 2017

Inte helt otippat, och mycket välförtjänt, tog Johannes Anyuru hem priset i den skönlitterära klassen under Augustprisutdelningen i kväll i Stockholms konserthus.

Måste-läsning nu är vinnaren i barn- och ungdomsklassen, Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg om konstnären Berta Hanssons livsöde. Och vinnaren av fackboksklassen, Ett jävla solsken, om Ester Blenda Nordström, Sveriges första undersökande reporter, av Fatima Bremmer. Vi har tidigare skrivit om Ester Blenda Nordströms bok En piga bland pigor här. Nordström är en fantastiskt spännande  person och författare.

Saga Mitenivac vann Lilla Augustpriset, henne lär vi få läsa mer av framöver.

Halländsk bokmässa 2017

Ett axplock av bilder från årets Halländska bokmässa – en dag fylld av litteratur och samtal. Många kom och förgyllde mässan som är ett samarbete mellan Hallands författarsällskap, Region Halland samt biblioteken i Halmstads och Varbergs kommun.

En alldeles särskild kärlek av Johanna Adorján

Visst bär vi alla på en berättelse? En berättelse som kan handla om oss själva eller om någon närstående som varit med om speciella saker eller betytt extra mycket för oss. Men vissa människor bär på historier utöver det vanliga. När en sådan person dessutom har en enastående förmåga att förmedla denna historia blir det ”halleluja moments” för oss läsare! Johanna Adorján, född 1971 i Stockholm men uppvuxen i Tyskland, tillhör definitivt den senare kategorin.

Hennes bok En alldeled särskild kärlek är en fantastisk bok om en synnerligen tragisk händelse – den 13 oktober 1991 tog hennes farföräldrar tillsammans livet av sig. Adorján kände inte farföräldrarna István och Vera  särskilt väl. Själv bodde hon som sagt i Tyskland och farföräldrarna i Danmark, dit de flydde från Ungern 1956. István hade då mirakulöst överlevt en tid i koncentrationsläger och även Vera hade klarat sig undan med livet i behåll. Sina krigsupplevelser ville dock ingen av dem prata om. I En alldeles särskild kärlek försöker Adorján både återskapa farföräldrarnas förflutna och förstå hur de kunde komma fram till beslutet att gemensamt ta sitt liv. Detta sökande leder även till att Adorján börjar fundera över vem hon själv är. Hon har alltid gillat, om än varit lite rädd för, sin egocentriska och egensinniga farmor. Sakta inser hon att det finns stora likheter dem emellan och förstår allt bättre både sin egen känsla av utanförskap och farmoderns beslut att inte vilja överleva sin svårt sjuke man, trots att hon vid 71 års ålder var kärnfrisk och hade kunna få leva många år till. Att få följa Johanna Adorján på denna resa bakåt i tiden och till självinsikt är definitivt en av årets stora läsupplevelser för mig. Sorgligt såklart, men så vackert. Kärlek är vackert.

Översättare är Christine Bredenkamp. Av Johanna Adorján finns sedan tidigare novellsamlingen Mina 500 bästa vänner.

Lillemor Åkerman

| Märkt , ,