Christer Sjögren och Torsten Flinck

I veckan har bibliotekets öppettider diskuterats i Hallands Nyheter. Det startade med en kritisk insändare om tillgängligheten under den period det tar att flytta verksamheten till de provisoriska lokalerna i Gamlebyskolan. Konkret handlade det om tiden för bokbussen på torget. I insändaren vidgades frågan till bibliotekets attityd ö.h. Har vi verkligen öppettider som passar brukarna? Har vi inte öppet när folk jobbar och inte kan komma? I ett par inlägg luftades divergerande åsikter. Någon ville ha öppet till 22, om nödvändigt genom att öppna senare under dagen. En annan påpekade att många inte har 8 till 5-jobb eller inte jobbar alls. I ett svar redovisade jag hur det fungerar under stängningstiden och hävdade att vi har en bra bild av hur biblioteket används och vad våra användare anser. T.ex. vet vi att många fler använder biblioteket mellan 10 och 14 än mellan 14 och 20. Efter 19 har vi få besökare.

Ett förtydligande till det publicerade inlägget: Genom att stryka en formulering i mitt svar hårddrar HN budskapet och framställer det som att det absolut inte går att låna när bussen står på torget. Så är det ju inte. Det begränsade utbud som finns i bussen kan lånas.

Nu kommer jag till Christer Sjögren och Torsten Flinck. För i övrigt i veckan gick förstås Allsång på Skansen av stapeln, enligt gällande dramaturgi nu allt mer utskällt i kvällspressen. Där framträdde dessa två motsatser med dansbandsklassikern Tusen bitar. Tidigare har Flinck tagit in Sjögren som pastorn i Strindbergs Fadren. Flinck och Sjögren – skulle inte det paret kunna ses som en symbol för det svenska folkbibliotekets kryssande mellan högt och lågt, snävt och brett, djärvt och förutsägbart…?

Per Falk

Annonser
Det här inlägget postades i Biblioteksservice, Smått & gott och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.