Rösträtt och bibliotek hänger ihop

På väg till jobbet strax före åtta ser jag en partiaktivist cykla framför mig. Det går långsamt och lite vingligt. Jackan – med en stor blomma på ryggen – har förmodligen varit med några valrörelser. Den ser sliten ut, håller på att förlora färgen.  

Det beror kanske på hur man räknar. Men jag tror att vi nu står inför det 44:e valtillfället sedan den allmänna rösträtten infördes (folkomröstningarna borträknade).  Sammantaget blir det väldigt mycket mänsklig energi som har aktiverats sedan kommunalvalet 1919 och riksdagsvalet 1921, de val som markerar gränsen mot ett system där ”medborgarrätt heter pengar” (för att tala med Heidenstam) och kön (bör man tillägga).

Vi tar den för given nu. Men vägen till allmän rösträtt i Sverige var en komplicerad historia; ett intrikat spel inom och mellan riksdagens båda kamrar, i ständig växelverkan med ett snabbt förändrat Sverige under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Sverige var dessutom sent ute. Den sista stöten för att bli av med det gamla systemet blev första världskrigets final med revolution i Ryssland och nästanrevolution i Tyskland.  Smittrisken bedömdes som överhängande. En lite vinglig cykelfärd i Varberg i september 2010 har alltså en rätt dramatisk förhistoria.

I det demokratiska Sverige som tog form skedde också avgörande förändringar inom kultur, bildning och utbildning. Rösträtten och valbarheten – någon måste ju ta uppdragen! – förutsatte kunskap och mognad. Folkrörelserna, ett reformerat skolväsende och det moderna folkbiblioteket (samhällsdrivet, öppet för alla, kvalitetsinriktat, utan låneavgifter) blev delar i demokratiseringen av Sverige.

Rösträtt och bibliotek hänger ihop.

Per Falk

____________
Diagrammet är hämtat från Cyber City där det finns mer historisk valstatistik.

Annonser
Det här inlägget postades i Samhällsfrågor och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.