Ränder på längden och tvären

Ränderna av Magnus FlorinVissa böcker erbjuder ett större initialt motstånd än andra. För mig har Magnus Florins Ränderna varit en sådan bok, jag har haft den liggande vid min sida några veckor, men inte riktigt kommit till skott. Det kan vara bokens format och inledande sidor, som ger en antydan om att det snarare handlar om poesi än en roman, som utgjort ett hinder. Men efter att ha hört en intervju med författaren i P1:s föträffliga Biblioteket, ger jag mig i kast med Ränderna och plöjer igenom den på en tur- och returresa Varberg-Göteborg – och jag som lovat mig själv att snigelläsa oftare! Men Florin säger att det är en bok som ”är jättebra att läsa fort” och då gör jag det… En man, sorgen över en mamma som valde att ta sitt liv, 8 fotografier och en psykoterapeut som huvudpersonen intervjuar inför en kommande bok kan sägas vara grundbultarna i Ränderna, en bok om sorg, som sagt, och om att återerövra minnen och fösonas med det som varit för att kunna gå vidare. Under tiden jag läser boken inser jag hur otroligt många ränder det finns i vår tillvaro, både i den fysiska verkligheten och inom oss. Om ni läser boken kommer ni att förstå vad jag menar.

Nu när jag har läst färdigt Ränderna känner jag inget motstånd alls, tvärtom, jag vill läsa den igen. Så kan det gå.

Lillemor Åkerman

Annonser
Det här inlägget postades i Lästips, Skönlitteratur och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.