Om att leva

Blå skymning av Joan Didion”Man sätter sig ner för att äta middag och livet som man känner det tar slut”. Det var det enda Joan Didion, amerikansk författare och journalist, klarade av att skriva när hennes man sedan 40 år, sittande vid matbordet, dog i en hjärtattack i december 2003. Först flera månader senare orkade hon fortsätta att skriva och sammanställde då på 88 dagar den fantastiska boken Ett år av magiskt tänkande, som kom på svenska 2006. En utlösande faktor till makens död var troligtvis att dottern Quintana låg medvetslös sedan flera dagar, i sviterna efter en lunginflammation. ”Jag tror inte jag klarar av det här”, hade maken sagt på väg hem från sjukhuset. ”Du har inget val”, svarade Joan. Ett år av magiskt tänkande blev Joan Didions sätt att förstå vad som hände, att hantera sorgen och det enorma tomrum som uppstod efter 40 års daglig samvaro.

20 månader senare dör även Quintana. Joan Didion tar åter till ordet och skrivandet för att förstå, kanske tom för att överleva förlusten av en älskad dotter. Boken heter Blå skymning. Joan Didion skriver så otroligt fint i det inledande kapitlet om de magiska, men dubbelbottnade, kvällar man kan få vara med om i april, maj. ”Under dessa blå kvällar tror man att dagen aldrig ska ta slut. Och när det blå kvällarna sedan ändå närmar sig sitt slut (för det kommer de att göra, det gör de) upplever man faktiskt en rysning, en ängslan, och det känns som om man skulle bli sjuk när man först märker det: det blå ljuset håller på att försvinna, dagarna har redan blivit kortare, sommaren är över”. Oerhört melankoliskt, men så vackert… Didion skriver att hon trodde att boken skulle komma att handla om våra barn, vårt beroende av våra barn och vår rädsla för att förlora dem. Och det gör den. Didion skriver mycket fint om livet tillsammans med adoptivdottern Quintana, en kärleksfylld relation kantad av bekymmer och oro. Men det är lika mycket en bok om Didions eget åldrande, om hur fort livet går och man aldrig kan vara riktigt förberedd på det som väntar i takt med att kroppen åldras och livet går sin gilla gång.

Lillemor Åkerman

Annonser
Det här inlägget postades i Facklitteratur, Lästips och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s