Sanningen av Riikka Pulkkinen

Sanningen av Riikka Pulkkinen är en bok som med fördel kan läsas två gånger och där det andra gången, i alla fall i mitt fall, blir en helt annan bok än vid första genomläsningen. För det visar sig att berättelsen om barnpsykologen Elsa, hennes dotter Eleonoora och dotterdottern Anna inte riktigt är den berättelse jag från början tror att det är.

Sanningen är en historia om tre generationers kvinnor. Ytterligare en kvinna finns med i berättelsen, Eeva, en ung kvinna som var Eleonooras barnflicka under några år och dessutom älskarinna åt Elsas make Martti. När boken börjar har Elsa just fått veta att hon har cancer och kort tid kvar att leva. Familjen turas om att ta hand om henne och av en tillfällighet får barnbarnet Anna höras tala om Eeva. Genom Anna växer Eevas historia fram, hur hon som 22-åring 1964 flyttar från det lilla samhället Kuhmo till Helsingfors för att börja studera. För att klara sig ekonomiskt tar hon anställning som barnflicka hos Elsa och Martti. Nästan omgående blir Eeva och Martti förälskade. Då Elsa ofta reser iväg för att undervisa och föreläsa, lever Eeva, Martti och Eleonoora i lönndom som en egen liten familj under några år, där Eeva inte bara får djupa känslor för Martti, även mellan henne och Eleonoora uppstår en djup vänskap. Naturligtvis kommer den dag då Marttis dubbelliv uppdagas, han tvingas att välja och väljer Elsa, till Eevas stora sorg. Hon förlorar ju inte bara en älskare utan även en ”dotter”.

Men hur mycket sanning ligger det egentligen i Annas berättelse om Eeva? Vems liv är det egentligen hon berättar om när hon delger oss Eevas histora? Finns det en annan sanning som behöver komma fram? Det inledande citatet av Isak Dinesen (Karen Blixen) kanske avslöjar en del: ”Alla sorger kan bäras, om man sätter in dem i en historia eller om man skriver en historia om dem. Jag tycker mycket om Sanningen, inte alltid under själva läsningen konstigt nog, men när boken är slut inser jag hur bra den är! Det är Riika Pulkkinens andra roman, den första på svenska och nominerades till Finlandiapriset 2010.

Lillemor Åkerman

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s