Havsmannen av Carl-Johan Vallgren

Det finns en början och det finns ett slut. Och allt måste bli värre innan det blir bättre. Så är det i alla berättelser. Det är som om de inbjuder till det, som om själva naturen inbjuder till att smärtan måste växa sig stor innan den kan försvinna”. Så lyder några rader i inledningen till Carl-Johan Vallgrens roman Havsmannen och boken lever verkligen upp till detta devis. Det är en våldsam och sorglig historia som Vallgren tecknar, men också vacker och mycket läsvärd. Efter bokens första 30 sidor är jag dock tvungen att slå igen boken, ta ett djupt andetag och fundera en stund om huruvida jag orkar läsa vidare, men inser snart att jag vill och måste. För även om dessa första sidor är oerhört grymma, är det också genom dem jag snabbt blir en del av syskonen Nellas och Roberts värld och bara måste få veta hur det ska gå för dem.

Nella och Robert lever i del lilla samhället Skogstorp utanför Falkenberg, under miserabla förhållanden. Med en missbrukande mamma och en kriminell pappa har de två mer eller mindre fått klara sig själva och ett tungt ansvar vilar på storasyster Nella. Hon har ett mål i livet och det är att beskydda Robert och inge honom hopp om att det en dag kommer att bli bättre. Hemförhållandena i kombination med den mobbning de båda utsätts för gör dock denna uppgift i stort sett omöjlig och Nella börjar misströsta. Då kommer det in ett element i historien som gör Havsmannen till långt mer än bara ett socialrealistiskt drama. Havsmannen är en varelse som några fiskare i del lilla samhället råkar få upp i trålen. De tar med den i land, drogar ner den och låser in den. Genom sin kompis Tommy får Nella möta Havsmannen och kontakt uppstår. ”Den såg rakt på mig. Ögonen var stora, kolsvarta och vattniga som om den led av en ögonsjukdom. Men blicken var helt och hållet mänsklig, och jag märkte att den fixerade mig och undrade vem jag var”. Havsmannen, som samtidigt är både djurisk och djupt mänsklig, kommer att bli den, som likt en uråldrig kraft, hjälper Nella att rädda Robert till ett bättre liv. Även Nella går tack vare Havsmannen stärkt ur berättelsen, men förlorar också något på vägen…

Lillemor Åkerman

Annonser
Det här inlägget postades i Lästips, Skönlitteratur och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s