Vännen och främlingen av Uwe Timm

40-talist? Kanske även existentialist? Då är Vännen och främlingen en bok för dig! Och för alla andra som är intresserade av 50- och 60-talets Tyskland. I juni 1967 deltog den då 26-årige Benno Ohnesorg i en demonstration anordnad av det tyska socialistiska studentförbundet. Studenterna protesterade mot att shahen av Iran var på statsbesök i Väst-Berlin. Polisen fick order om att upplösa demonstrationen och gick lös på demonstranterna med batonger, för att slutligen öppna eld. Ohnesorg träffades av en kula i bakhuvudet och dog. Dödsskjutningen blev upptakten till en kraftfull politisk aktivitet.

Författaren Uwe Timm, som bl.a. skrivit den charmiga Upptäckten av currywursten , lärde känna Ohnesorg då de under ett par år studerade vid samma vuxengymnasium. En djup vänskap, som ”kretsade runt läsandet och skrivandet”, uppstod. Efter studierna skildes de två och fyra år senare fick Timm den tragiska nyheten att Ohnesorg skjutits till döds. Under många år tänkte han på deras vänskap som ”rak och ärlig”, men en dag fick han ett brev från Ohnesorgs änka som talade om att hennes man talat illa om Timm efter att de hade skiljts åt. Timm hade redan många år tidigare tänkt skriva om Ohnesorgs tragiska öde, men av olika skäl lagt det på hyllan. Brevet från änkan fick honom att återuppta projektet, men Timm insåg att han då även måste skriva om sig själv.

Och det gör han i Vännen och främlingen, på ett ytterst läsvärt sätt. Det är dels en mycket intressant tid han skildrar. Ett Väst-Tyskland fortfarande präglat av nazisttiden men också ett samhälle där unga människor kämpar för ett annat sätt att leva, för rätten till utbildning och fri kärlek. De läser Camus och Sartre, har storslagna drömmar och funderar över meningen med livet. Timms skrivande blir ett minnesarbete, där han steg för steg, minne för minne, närmar sig vännen – och främlingen – Ohnesorg. Men han ser inte bara vännen i ett nytt ljus, utan även sig själv. Den han blev, och den han kunde ha blivit om han hade valt annorlunda. Läsvärt som sagt och lärorikt för oss som var barn, eller kanske inte ens födda, under denna omvälvande tid.

Lillemor Åkerman

Det här inlägget postades i Facklitteratur, Lästips och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.