Gale av Karl Eder

gale-eder_karl-20791401-3801395830-frntlGale av Karl Eder handlar om en segling över Atlanten och är något av ett kammarspel till havs. En elva meter lång båt, fyra människor och ett stort, stort hav – det är allt. Boken beskrivs som en psykologisk thriller men det är inte mycket till action. Visserligen stormar det rejält emellanåt, men den verkliga spänningen ligger i det som händer mellan personerna på båten.

Det är senhösten 2001 och vi befinner oss på Teneriffa. Det har gått några månader sedan tvillingtornen rasade och världen befinner sig i chocktillstånd, vid en brytpunkt där ingenting längre kommer att vara sig likt. Bokens berättare Daniel har också nått en slags personlig brytpunkt. Av någon, till en början dunkel anledning, har han flytt Sverige och flickvännen för att mönstra på en segelbåt för vidare färd över Atlanten, dock utan någon direkt seglingsvana. Båtens skeppare Gale och hennes man Devan är ett par i 35-årsåldern som bestämt sig för att göra en långresa innan de bildar familj och slår sig till ro hemma på Irland. En fjärde person, tysken Mattias, ska också med på resan, inte heller han någon fena på att segla.

Att befinna sig mitt ute på Atlanten, utan någon kust i sikte och med tusentals meter vatten under sig skulle ju kunna vara höjden av frihet. Det enda som betyder något är här och nu, hur vindarna och vågorna ska tämjas, att båten inte faller ur kurs, att mat och dryck räcker hela vägen fram. Men det kan också vara höjden av utsatthet. Under en oceansegling gäller det verkligen att alla kan lita på alla. En förutsättning för tillit bör ju vara att alla är i någorlunda balans. Ombord på Venja är det inte så. Olika påfrestande omständigheter som stormar, väta, hetta, matbrist – för att inte tala om ouppklarade trauman – bidrar till att fasaderna faller och mindre trevliga karaktärsdrag kommer upp till ytan. Konflikterna frodas och resan blir allt mer lik en mardröm med oviss utgång… Kanske årets debutroman enligt Lotta Olsson på DN. Nja, säger jag. Men Gale ger mig onekligen en ny syn på drömmen om att segla över Atlanten.

Lillemor Åkerman

Annonser
Det här inlägget postades i Lästips, Skönlitteratur och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s