Ryssar är såna som gillar björkar av Olga Grjasnowa

ryssar_ grjasnowaSå här långt är Ryssar är såna som gillar björkar en av årets favoriter. Det är Olga Grjasnowas debutroman och man kan inte annat än imponeras och njuta av detta förstlingsverk. Det finns vissa likheter mellan Olga Grjasnowa och bokens huvudperson Masja. Båda är födda i rysk-judiska familjer Baku i Azerbajdzjan och båda familjerna beslutade sig för att emigrera till Tyskland i samband Nagorno-Karabach-kriget på 1990-talet. Men där slutar också de biografiska likheterna. Inspirationen till berättelsen om Masja hämtade Grjasnowa dock från en verklig händelse under kriget – en ung pojke som blev traumatiserad av att en död kvinnas kropp landade framför hans fötter.

Masja är traumatiserad av en liknande händelse, men gör allt för att hålla ångesten och de mörka tankarna borta. Hon studerar till tolk i Frankfurt och lever tillsammans med kärleken Elias. I samband med Elias ofattbara död på grund av en illa skött infektion tar sig traumat från Baku upp till ytan och Masja få allt svårare att klara av både vänskapsrelationer och studier. I ett försök att fly sorgen flyttar hon till Tel Aviv för att arbeta för en tysk organisation som stödjer samexistens mellan judar och araber. Men den pågående konflikten mellan Israel och Palestina får motsatt effekt, Masja blir än mer förvirrad och närmar sig det till synes oundvikliga sammanbrottet.

Ryssar är såna som gillar björkar är således en roman om en ung, av krig traumatiserad kvinna, men mycket mer än så. Den har kallats en migrationsroman, något Grjasnowa sägs värja sig emot. Kanske kan man se boken som en kamp mot nationalism och fördomar (därav bokens titel). Var en person kommer ifrån ska inte ha någon betydelse, inte heller huruvida hen är troende eller ej eller vilken sexuell läggning hen har. Masjas vänner är israeler, tyskar, judar, araber och turkar och hon älskar både män och kvinnor. Det som har någon betydelse i Masjas värld är människors handlingar, att vi försöker göra gott och vara ärliga mot andra – och oss själva.

Lillemor Åkerman

Annonser
Det här inlägget postades i Lästips, Skönlitteratur och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.