Vinterdagbok av Paul Auster

new york kopieraEn resa till New York i början av juni födde en stark längtan efter att läsa New York-skildringar. Ett första, ganska självklart val blev Paul Auster, men då inte hans New York-trilogi utan jag valde i stället hans senaste bok, Vinterdagbok.
 
 

austerBoken skrevs under några vintermånader 2010-2011, därav namnet. Men titeln syftar också på det skede i livet som Paul Auster, 64 år gammal, ser sig vara på väg in i och boken avslutas med orden: Du har inträtt i ditt livs vinter., något som låter mer deprimerande än det faktiskt tycks vara för Auster. Han har, som han skriver, valt att lägga sina berättelser åt sidan för att i stället försöka ta reda på hur det har känts att leva inuti Paul Austers kropp, från dag ett fram till skrivande stund, en lång rad tillbakablickar som tillsammans ”skapar” den Auster som på ålderns höst blickar ut genom ett fönster och frågar sig hur många morgnar som återstår.

Det har blivit en bok om hur det är och har varit att vara just Paul Auster, men också en bok om arbete, hans föräldrar, barn och inte minst kärlekar, alla ganska olyckliga utom den sista som också blev den största, kärleken till livskamraten Siri Hustvedt. Auster hoppar i tid och rum; han är fem, tio, sjutton, tjugosju, sextiofyra, han befinner sig runt om i New York och USA och periodvis även i Europa och hans liv har inte alltid varit så lätt. Boken är skriven i du-form, vilket till en början ställer sig mellan mig och texten, men efter ett tag tänker jag att Auster inte bara skriver om sig själv, utan om oss alla, vilket leder till en smått berusande känsla av att det nästan är jag själv som är du:et i texten. För även om allas våra liv på ytan ser väldigt annorlunda ut, finns det oändligt mycket mer av både tankar och känslor som förenar.

Lillemor Åkerman

Annonser
Det här inlägget postades i Lästips, Skönlitteratur och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.