Äta sova dö

sovado

Raca bor med sin pappa i en liten håla i Skåne. Där jobbar hon på den bullriga grönsaksfabriken med att förpacka grönsaker vid ett löpande band. Raca är bland de snabbaste, hon kan väga upp 125 gram ruccola med bara handen, men vad hjälper det när nedskärningarna kommer? Raca, som med sin lön försörjer både sig själv och sin pappa på grund av hans ryggont, försöker desperat hitta ett nytt jobb. Raca är inte en tjej som sitter hemma, hon är både påhittig och handlingskraftig.

Äta sova dö är en sensationellt bra debut av Gabriela Pichler. Hon skildrar en sida av det nutida Sverige som inte setts på film tidigare. Den tunga vardagen som är både komisk och tragisk, ofta samtidigt. Scenerna på Arbetsförmedlingen när deltagarna ska lära sälja sig själva till potentiella arbetsgivare är realistiska och samtidigt komiskt absurda. Verkligheten behöver inte skruvas till ytterligare, och det förstår Pichler.

De flesta i filmen är amatörskådespelare och klockrena i sina roller. Starkast lyser förstås Nermina Lukac, som spelar Raca, men bäst repliker får Pichlers mamma som spelar en av birollerna.

Jag skulle drista mig till att utnämna Äta sova dö till en ny svensk filmklassiker. Glädjande och modigt nog blev den vald till Sveriges bidrag till Oscarsgalan. Jag håller tummarna.

Jenny Persson

Annonser
Det här inlägget postades i Film och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.