Romanprisnomineringar 2015: Den andra kvinnan av Therese Bohman

13058016_O_3Häromkvällen presenterade vi de sex böcker som är nominerade till Romanpriset 2015. För er som inte var där bjuder vi kommande veckor på skriftliga versioner. Först ut är Mia Roux med Den andra kvinnan. Lyssnarjuryns diskussioner kring de nominerade böckerna börjar sändas i P1 den 2:a mars.

Huvudpersonen i Therese Bohmans roman Den andra kvinnan har inte mycket gemensamt med andra tjejer. Enligt henne själv är hon för smart för att kunna umgås med dem, och dessutom tycker hon det är svårt att sänka sig till en lägre nivå. Arbetet som timvikarie på sjukhusets bespisning i Norrköping är självklart bara tillfälligt, och därför bryr hon sig inte om att hon står längst ner i hierarkin. Hon ska bli författare och har gått både på skrivarskola och universitet. Det är det som räknas.

På sjukhuset träffar hon Carl Malmberg, 50-årig gift överläkare, och med honom inleder hon ett passionerat förhållande. I samma veva lär hon känna Alex, och för första gången i sitt liv känner hon samhörighet med en annan kvinna. Livet kommer sedan mestadels att kretsa kring dessa två personer. Då hon inte är tillsammans med någon av dem, tar hon långa promenader eller sitter ensam hemma. Hon väntar på sms och telefonsamtal från Carl. Väntar på kvällar då han kan göra sig fri från sitt familjeliv. Hon blir den andra kvinnan, älskarinnan. Men jag ser henne också som den andra kvinnan i relation till den kvinnliga gemenskap hon inte anser sig tillhöra.

Jag tycker att huvudpersonen lever dekadent. Det finns ingen framtidsutsikt vare sig vad gäller jobb eller kärlek. Hon ser sig förmer än alla andra vilket gör henne infantil. Hennes situation blir till slut ohållbar, och hon ställs inför en situation som tvingar henne att ta ansvar över sitt liv. Man kan läsa den här romanen som en utvecklingsroman, men jag skulle främst säga att det är en kärlekshistoria. Therese Bohman kan konsten att skriva både vackert och välformulerat. Jag tror det är framförallt hennes språkhantering som gör att jag gillar den här boken. För huvudpersonen – henne får man lov att bli irriterad på ibland!

Mia Roux

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.