Simma med de drunknade av Lars Mytting

simma_med_de _drunknande_MyttingNär jag på boken Simma med de drunknade läser att Lars Mytting även är författare till den otroligt populära faktaboken Ved blir jag lite konfunderad. Det är inte så ofta en författare skriver både fakta och fiktion. Men efter att ha läst klart är jag inte alls förvånad. Träd och trä, flambjörk och betydligt mer exklusivt valnötsträ spelar en stor roll i boken, om än inte så mycket för att eldas upp som för att omvandlas till framför allt vapen och båtar.

Här kan man tala om sann berättarglädje! Visserligen är boken både sorglig och tragisk men den är svår att släppa och historien så fantastisk att jag börjar undra om den har verklighetsbakgrund. Men kanske är det bara så att Mytting har livlig fantasi och är en riktigt bra berättare.

Bokens huvudperson Edvard är bosatt på en gård på den norska landsbygden tillsammans med sin farfar Sverre. Hans föräldrar omkom i Frankrike under mystiska omständigheter hösten 1971. Och inte nog med det. Edvard som då var fyra år fanns också med på resan och var försvunnen i fyra dagar innan han hittades på en läkarmottagning 12 mil bort. När boken börjar är Edvard 23 år och hans farfar har nyligen gått bort. Dödsfallet och en vacker och mycket speciell träkista som plötsligt dyker upp får Edvard att en gång för alla ta tag i sin historia, för att försöka förstå vad som hände den där hösten 1971 när hans föräldrar dog, var han själv höll hus under de där fyra dagarna och varför relationen mellan farfar Sverre och hans bror Einar var så knepig. Denna resan bakåt i historien tar honom bl.a. till Frankrike, Skottland och Shetlandsöarna.

Det är en komplicerad men sinnrikt berättad historia, full av starka känslor av sorg, saknad, hat och kärlek – dock utan att bli det minsta sentimental. Ibland kan jag störa mig lite på att Mytting ibland lite väl utförligt berättar hur saker och ting hänger ihop, men på det stora hela är detta en bok jag gärna rekommenderar. Sugen på att åka till Shetlandsöarna har jag också blivit…

Lillemor Åkerman

Annonser
Det här inlägget postades i Lästips, Skönlitteratur och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.