Gianrico Carofiglios Bari

bariEn resa till södra Italien och en kollegas boktips fick mig att låna med mig några deckare av Gianrico Carofiglio på resan. Carofiglios böcker har inte tidigare lockat till läsning, men nu är jag glad över att ha fått lära känna huvudpersonen, försvaradvokaten Guido Guerrieri. Böckerna utspelar sig i hamnstaden Bari, i Apulien på Italiens klack. Bari var under en lång tid en delad stad. På ena sidan av gatan Corso Vittorio Emanuele bodde de mer välbärgade och i skyltfönstren trängdes Prada, Gucci och andra lyxmärken. På andra sidan, i Gamla stan, var det den lokala maffian, Sacra Corona, som styrde och sällan möttes invånarna i de två världarna. Detta var på 90-talet. Under 2000-talet lyckades ett antal personer, däribland Gianrico Carofiglio som då arbetade som jurist, att knäcka maffian och påbörja arbetet med att förena staden. Väster om Corso Vittorio Emanuele är det fortfarande de lyxiga kvarteren som dominerar, men i dag vågar man sig tom som turist in i Gamla stan. Det är en spännande och charmig stadsdel, med en blandning av ”vanligt folk” som lever i sina typiska italienska trevåningshus och nyfikna turister.

Guido Guerrieri är i 40-årsåldern och arbetar som försvarsadvokat. Den första boken, På sannolika skäl, inleds med att Guerrieri nyligen blivit dumpad av flickvännen Sara och flyttat till en egen lägenhet. Han mår inte speciellt bra, drabbas av panikattacker och känner sig allmänt förvirrad. Ett mående han med all kraft försöker dölja för omgivningen. Arbetet på advokatbyrån måste dock ha sin gång och han åtar sig att försvara en man från Senegal, Abdou Thiam, som anklagas för mordet på en nioårig pojke. Bevisen är enligt utredarna omfattande, bl.a. vittnesmålet från personer som sett Abdou samtala med pojken flera gånger och från en barägare som sett Abdou strax innan mordet nära barnets hem.  På sannolika skäl är en ganska lågmäld historia, men intressant då den på djupet skildrar en försvaradvokat, och en åtalads, väg mot en friande eller fällande dom. Även Bari, med dess både för- och nackdelar, skildras på ett sympatiskt sätt.

I bok nummer två, Med slutna ögon, tar sig Guerrieri an ett ännu mer delikat ärende. En kvinna, Martina Fumai, har anmält sin pojkvän för grova övergrepp. Ingen advokat vill åta sig fallet, kanske av den enkla anledning att pojkvännen är en känd läkare och inte nog med det, han är också son till den mäktigaste mannen i Bari, Ernesto Scianatico, president vid en av brottmålssektionerna i hovrätten. Guerrieri som brinner för att hjälpa de svaga i samhället tar på sig att företräda Fumai, en inte helt okomplicerad uppgift med tanke på de andra inblandade. I denna bok har Guerrieri inlett en relation med grannen Margherita och mår ganska bra. Helt okomplicerat är dock inte Guerrieris känsloliv. Han har svårt att på det privata planet inte låta sig påverkas av nunnan Claudia, som är den person som sammanförde Fumai och Guerrieri.

Harald Harmrin skrev i en artikel att Carofiglio och advokaten Guerrieri är för Bari vad Donna Leon och kommissarie Brunelli är för Venedig och Andrea Camillieri för Montalbano och Palermo. Så för dig som tycker om välskrivna deckare – och Italien – är böckerna om Guerrieri ett måste.

Lillemor Åkerman

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.