Det goda sovjetiska köket av Anya von Bremzen

I dag skriver Carina Wiman om Anya von Bremzens annorlunda kokbok Det sovjetiska köket: minne, mat längtan.

det_sovjetiska_koketTiteln låter väl inte särskilt lockande och man undrar om det är en gammal kokbok från Sovjettiden. Men det är en underhållande biografi om hur det var att växa upp i Sovjetunionen på 60-talet. Anya von Bremzen kom till USA som 10-åring och blev en känd matskribent. Hennes biografi är en resa i matens historia från tsartidens Ryssland och framåt.

Von Bremzen inspireras av Proust och hans Madeleinekakor och maten uppväcker gamla minnen. Här får vi följa när Anya och hennes mamma lagar rysk mat med historiska förtecken. De börjar med 1910-talets lyxmat och tar sig framåt genom boken till Sovjettidens matbrist och vidare. Hon berättar om hur hennes föräldrar träffades i en kö 1958 och blev förälskade i en annan kö. Det var köer till allting från bröd till olika kulturevenemang och man träffades där och skvallrade och umgicks. Man kunde stå i kö i 18 timmar för konsertbiljetter, men man kunde också anlita skolelever som köade åt en… Anya bodde i ett kollektiv med sina föräldrar när hon var liten. Hon berättar om första dagen på daghemmet, när alla barnen matades med rysk kaviar med sked. Hon tyckte inte om smaken…

Pappan drack och lämnade familjen 1964, när Anya var 1 år. Mamman tog chansen att emigrera 1973, när landet öppnades för judiska emigranter som ville till Israel.
När de kom till Wien, så ändrade de sin destinationsort till USA. De flyttade till Philadelphia. Anya tyckte inte om den amerikanska maten och hon och mamman fortsatte att laga rysk mat. De umgicks med andra ryssar i exil och lagade mat tillsammans. På 80-talet blev den gamla Sovjettiden lite nostalgisk för dem. Man talade med vemod om de evighetslånga matköerna och om hur nära man stod varandra förr. Och 1987 kunde man plötsligt läsa Bulgakovs böcker och bära ortodoxa kors runt halsen i Sovjet utan att det fick konsekvenser. Anya och hennes mamma reste tillbaka på besök. Allt var annorlunda men ändå sig likt. Köerna och ransoneringskupongerna fanns fortfarande kvar.

Sedan fortsatte Anya att resa mellan USA och Ryssland även på 90-talet, nu med sin man.
Anya von Bremzen skriver ironiskt och levande om mat, privatliv och det ryska samhället och dess historia. Det finns nog ingen liknande bok…

Boken avslutas med ryska matrecept.

Carina Wiman

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.