Vitt och rött: Billies första krig av Maria-Pia Boëthius

2017 firade Finland 100 år som självständig stat. Fram till den 6 december 1917 var landet ett självstyrande storfurstendöme med den ryske tsaren som storfurste. I det självständiga Finland rådde brist på mat och en misstro mellan olika samhällsklasser som ledde till upprättande av två militanta grupper. De ”röda” utgjordes främst av socialdemokrater och personer med arbetarbakgrund, de ”vita” av de konservativa och borgerliga, samt den finländska senaten. Spänningarna mellan de ”vita” och de ”röda” mynnade ut i ett inbördeskrig, av de vita kallat ”frihetskriget”. Kriget pågick under ganska kort tid, 27 januari till den 15 maj, men var förödande för hela det finska folket. De röda erhöll visst stöd från Ryssland medan de vita fick stöd från Tyskland och i begränsad utsträckning av Sverige. Kriget slutade med seger för den vita sidan. Efter det att striderna upphört, upprättade de vita specialdomstolar för att hantera det stora antalet röda som tillfångatagits. Inledningsvis avkunnades många dödsdomar och avrättningar verkställdes. Tiotusentals människor dog under inbördeskriget, många av dem var personer från den röda sidan som arkebuserades eller avled i fångläger. Om allt detta visste jag mycket lite innan jag tog mig an författaren och journalisten Maria-Pia Boëthius nya bok Vitt och rött: Billies första krig.

I boken berättar Boëthius om sin mormor och morfar som slogs på den vita sidan för ett fritt Finland, mot socialism och ryskt inflytande. Morfar Antti gav sig ut i kriget som vit soldat och mormor Eva fängslades av de röda. Boëthius mor Billie var tre år då kriget bröt ut 1918 och boken bygger delvis på mammans återberättelse på band, delvis på mormor Evas dagbokslika minnesanteckningar från kriget. Inte en enda gång berättades det i familjen Boëthius om den terror som den vita sidan riktade mot de röda, utan Maria-Pia Boëthius växte upp med vinnarnas version av kriget. 1999 beger sig Boëthius till platsen där mamma Billie växte upp, Björkö på Karelska näste. Ett Björkö som kom att byta namn till först Koivisto och sedan Primorsk. Hon beger sig dit för att försöka förstå den blodiga katastrof som Finland som fri nation hamnade i, och för att försöka förstå hur mamma Billie kunde kalla det ett frihetskrig när resultatet blev så fruktansvärt för främst den ”röda” sidan.

Maria-Pia Boëthius har fått en del kritik för boken, bl.a. har Anna-Lena Laurén i Dagens Nyheter anklagat Boëthius för att förvränga Finlands historia. Överhuvud taget verkar Finlands historia vara ett känsligt kapitel, i synnerhet den vita sidans samröre med Tyskland, både under inbördeskriget/frihetskriget och under de kommande åren. Vill man sätta sig in i ämnet finns det fler nyutkomna böcker, t.ex. Finska inbördeskriget av Tobias Berglund & Niclas Sennerteg och Helsingfors röda fanor : från arbetarrörelsens tidiga år 1883-1917 av Torsten Ekman. Det har även kommit ett par biografier om marskalk Gustaf Mannerheim, som hade en central roll i finsk säkerhetspolitik under ödesåren 1917-1919 och 1931-1946. På YLE:s hemsida kan man också läsa mer om inbördeskriget.

Boken har undertiteln Billies första krig. Om Maria-Pia Boëthius förmår kommer det fler böcker om Billie. Jag hoppas på det.

Lillemor Åkerman

 

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.