Allt jag fått lära mig av Tara Westover

Westover-Allt jag fått lära mig-Skyddsomslag-Tryckoriginal-1Det är sällan jag läser biografier men det har jag gjort nu. Den var dessutom svår att släppa. En historia som griper tag om läsaren och som visar att det går att bryta sig loss från den lott i livet man blivit tilldelad, även om vägen är krokig och tvivlen många.

Amerikanska Tara Westover föddes 1986 vid Buck Peak, Idaho men vilken dag vet man inte exakt, endast de tre äldsta syskonen registrerades vid födseln. Tara fick sitt födelsebevis först i nioårsåldern i samband med att hennes bror behövde ett sådant för att kunna ta körkort. Hon är yngst av sju syskon och bor med sin familj på en gård vid foten av berget. De är mormoner och hennes pappa är en preppare av rang, han förbereder för familjens fortlevnad efter domedagen, civilsamhällets undergång, som enligt honom snart står för dörren. De har fyra kubik bensin nedgrävt på tomten. Hennes mamma har hemundervisning för barnen men det ebbar sakta ut när pappan behöver hjälp på sin skrotfirma. Det är många farliga arbeten som måste utföras och olyckorna duggar tätt. Några sjukhusbesök är det dock inte tal om eftersom pappan ser samhället och regeringen som sina största fiender. Pappan hotar ofta med hur det gick för Weavers i Ruby Ridge (en känd konflikt mellan en familj och US Marshals och FBI 1992). Detta har sedan blivit till ett av Taras starkaste barndomsminnen, fast hon egentligen inte har upplevt det själv. Rädslan gjorde däremot att det kändes så. Mamman har ett företag som är litet till en början men sedan växer, där hon plockar och bereder örter till olika tinkturer. Det är med dessa örter man botar alla skador och åkommor. Hon arbetar också som barnmorska, utan formell utbildning.

En av Taras äldre bröder väljer att studera och hon följer till slut i hans fotspår. Utan någon direkt studieteknik studerar hon hemma på kvällar och nätter för att förbereda sig för högskoleprovet. Det är den vägen hon kommer in på BYU, Brigham Young University (som ägs av Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga), hon är då 17 år gammal. Tack vare hårt arbete och stipendier kan hon fortsätta sin utbildning och får en plats på prestigefyllda Cambridge. Hon slits ständigt mellan familjens isolerade värld och världen utanför. En annan bror i syskonskaran utsätter henne för både fysiskt och psykiskt våld och det sätter tydliga spår som följer henne länge. Hon gör allt för att dölja missförhållandena i familjen. Begreppet skam visar sig i många olika skepnader, hon skäms över sin fullt normala tonårskropp som växer, sina känslor, sin familj och inte minst över sitt sätt att tänka och existera. Det måste vara något fel på henne som intresserar sig för ämnen som historia, politik och internationella relationer, istället för exempelvis musik som i hennes hemtrakter anses betydligt mer rimligt för en kvinna att studera. Om hon nu tvunget ska göra något utanför hemmet.

Ju längre tiden går desto fler kollisioner med pappans sanning och världsbild uppdagas. Hennes lojalitet gentemot familjen prövas om och om igen. I någon intervju berättade Westover att hon först övervägt att ge ut sin bok som en roman men nästan direkt kommit fram till att historien inte skulle verka tillräckligt trovärdig, och det har hon nog rätt i för det här liknar inget annat jag tidigare läst.

Andrea Johansson

 

 

 

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.