Måndag 15 april Nyinsatt föreläsning: Geologiska markförhållanden för Projekt Varbergstunneln

TP_Karta 1.jpg

Då intresset för Hans Hargelius föreläsning om Projekt Varbergstunneln den 14 februari var mycket stort kör vi en repris den 15 april för alla er som inte fick plats.

Hans Hargelius, specialist Berg & Tunnel från Trafikverket, berättar om de undersökningar som gjorts inför utbyggnaden av järnvägstunneln och ger en inblick i det kommande tunnelbygget genom att visa film och bilder.

Föreläsningen är kostnadsfri, dock begränsat antal platser, så platsbiljett krävs.
Boka din plats på http://www.kulturhusetkomedianten.se

Kvällen är ett samarrangemang mellan Varbergs bibliotek och Hallands Geologiklubb.
Plats: Kulturhuset Komedianten, Lilla Teatern.
Tid: 18.30 – 20.00

Lillemor Åkerman

 

 

Ändå inte försvunnen: om sorg, tröst och att vara människa av Lasse Berg

anda-inte-forsvunnen-om-sorg-trost-och-att-vara-manniskaSedan debuten 1970 med boken Ansikte mot ansikte: fascister och revolutionärer i Indien (tillsammans med dåvarande hustrun Lisa Berg) har journalisten, författaren och dokumentärfilmaren Lasse Berg vigt sitt liv åt resande och skrivande, för att genom ord och bild försöka bidra till ökad förståelse och en bättre värld. Först under ett femtontal år i Asien för att senare flytta sitt fokus till kontinenten Afrika. Genom ytterligare ett projekt befinner sig Lasse Berg i ett safariläger mitt i den sydafrikanska bushen, väntade på ett plan som ska ta honom och hustrun till Johannesburg. Ett två månader långt äventyr väntar. Livet kunde där och då inte bli bättre. Framför dem väntar nya spännande upplevelser och möten med nya människor och lyckan är total. Senare samma dag ska ett sms från Sverige vända detta sällsamma ögonblick till dess absoluta motsats. Sms:et uppmanar dem att omedelbart ringa hem, men först nästa morgon lyckas de få kontakt med Sverige och får det mest fruktade beskedet en förälder kan få: dottern Linda har omkommit i en helt osannolik olycka.

Livet där och då tar slut, framtiden försvinner. Meningen med livet – att resa och förbättra världen – upphör att existera. Det lustfyllda i att skriva likaså, och ersätts med en stor, förlamande sorg. Det tar två år innan Lasse Berg klarar av att skriva igen. Och då inte för att, som Berg skriver, ”lyfta undan” sorgen. Skrivandet är nu inte heller förknippat med pengar eller framgång, som tidigare varit två av många incitament till att skriva. Berg vill ”helt enkelt berätta om Linda, sorgen efter henne och vad jag tror att man någorlunda säkert kan säga om vad det innebär att vara människa. Som hon”.
Det här är en bok som tar läsaren med ned i avgrunden. Naturligtvis kan en förälder som själv inte förlorat ett barn riktigt förstå, men Berg lyckas ändå förmedla den chock och sorg som följer på den typ av besked som på ett ögonblick förändrar allt. Men han lyckas också förmedla att det ”hur osannolikt det är kan förefalla i början, … att det går att sörja och känna livsglädje samtidigt.”

Men Ändå inte försvunnen är inte bara en sorgens och tröstens bok. Lasse Berg återvänder även till de ämnen han berört i böckerna Gryning över Kalahari, Skymningssång i Kalahari och Ut ur Kalahari, d.v.s. människans ursprung, övergången från att vara samlare till att bli jordbrukare, bygga städer och skapa stora civilisationer och de senaste femtio årens genomgripande förändring av hur vi lever våra liv – och hur denna utveckling påverkat oss människor. Även om sorgen över en förlorad dotter och mänsklighetens utveckling kan tyckas vara två ämnen som ligger långt ifrån varandra lyckas Lasse Berg väva samman dem på ett fint sätt. Världens snart 8 miljarder människor må vara olika på en del sätt, men inte när det kommer till kärlek och sorg.

Lillemor Åkerman

| Märkt , ,

Haggan av Aase Berg

haggan.jpg2018 kom Nuckan, Malin Lindroths uppmärksammade självbiografi om ofrivillig ensamhet, som ett svar på frågan om vilka historier om livet utanför tvåsamhetsnormen som är möjliga att berätta. Genom Aase Bergs nyutkomna bok, med den likaledes slagfärdiga titeln Haggan, har vi fått ytterligare en berättelse som tar sig an och problematiserar tvåsamhetsnormen, men utifrån ett helt annat perspektiv. Här möter vi den drygt fyrtioåriga Thelma som på grund av en misslyckad kärleksrelation hamnar i facket ”försmådd älskarinna” och som överlevnadsstrategi väljer att omvandla sig till en hagga. Men hagga är inte bara något man är utan också något man gör, och den man som möter en hagga gör nog bäst i att se upp! För att hagga är, som Haggan själv beskriver det, ”en jävligt aktiv handling” som i förlängningen bl.a. innebär att en slutar förhandla, behaga och göra sig till för det motsatta könet.

Utifrån Thelmas horisont är relationen mellan henne och den tio år äldre gifta kulturmannen Victor något alldeles enastående, som inga äktenskap i världen ska få sätta stopp för. Den bjuder på ångande sex på tåg och hotell och har, enligt Thelma, potential att bli en relation som inte faller in i den gängse normen för hur tvåsamhet ska se ut. En relation bortom ytlighet, parmiddagar och förljugna fasader, med sex och samtal som bas. Thelma skiljer sig också omgående från sin partner, fullkomligt övertygad om att Victor kommer göra det samma, om han bara får lite tid på sig. Men tiden blir till veckor, blir till månader och år och Victor väljer, inte helt överraskande, att stanna kvar i sitt äktenskap…

Boken Haggan är en stundtals mycket rolig och genuint ilsken berättelse om vägen mot den oundvikliga katastrofen, där man kan fundera över vem som vinner och vem som förlorar. Bäst är Berg när hon skildrar livet bakom familjefasaderna, men precis som baksidestexten antyder tar hon sig även an klasskillnader, navelskåderi inom kulturbranschen och ord som Frihet och Integritet, bakom vilka fegheten hukar. Är då Haggan autofiktion, d.v.s. en självbiografi i form av en roman? Troligtvis inte även om också jag inledningsvis inte kan låta bli att undra. Längre fram i boken klargör i vilket fall Haggan att hennes berättelse är en ”litterär mockumentär” (mockumentär = fiktiv dokumentär) och jag anar att det är författarrösten som här träder fram. I en intervju i SvD svarar Aase Berg så här på frågan om hur hon tror att boken kommer att tas emot: ”Jag är beredd på vad som helst, för jag vet att den är brutal. Jag hoppas att folk ska se att jag jobbat med strukturer och med rytmen, men allra mest hoppas jag på uppvigling. Jag vill uppvigla kvinnor och även män. Att spänna ögonen i elefanten och fråga sig vad den håller på med – det är den formen av aktivism som jag är ute efter. Haggan är underhållande och tankeväckande, en perfekt text att boksamtala om – men kanske bör man kvotera in en man eller två för att få fart på aktivismen från två håll?

Lillemor Åkerman

| Märkt , ,

27 mars Bildningsresan: Klimatet och omställningen med Staffan Laestadius

Vårens sista föreläsning inom Bildningsresan: Klimatet och omställningen med Staffan Laestadius.

”Allt du velat veta om den stora omställning som väntar, men aldrig haft någon att fråga om. Laestadius, professor emeritus vid KTH, förklarar i smärtsam detalj vad som krävs för att ett samhälle som byggt hela sin välfärd på fossilt uppåttjack ska kunna avvänjas på bara något årtionde. En mobilisering, inget mindre – men det kan gå om vi börjar genast. Med att läsa den här boken, till exempel.”
Lars Linder om boken Klimatet och omställningen i DN 181215 – ”Årets bästa böcker”

Staffan Laestadius 2 Foto Petter Hallman

9789189140943_200x_klimatet-och-omstallningen_haftad

Vi har inte många år på oss för att klara det 1,5°-mål för den globala temperaturhöjningen som överenskoms i Parisavtalet 2015. Den omställning vi står inför utmanar den fossilberoende livsstil vi vant oss vid och som genomsyrar hela vår föreställningsvärld. Mycket av det vi betraktat som framsteg måste vi nu omvärdera. Det är dock ännu möjligt att skapa en postfossil välfärd.
Staffan Laestadius berättar i anslutning till sin bok Klimatet och omställningen (Borea bokförlag, 2018) hur vi kan gå till väga om vi tar klimatförändringarna på allvar och vill skapa en framtid också för våra barn.

Staffan Laestadius är professor emeritus i industriell utveckling vid KTH och senior rådgivare i den partipolitiskt oberoende tankesmedjan Global Utmaning.

Kulturhuset Komedianten 18.30. Entré 60:-, under 18 år fri entré!

Lillemor Åkerman

Järtecken av Christoffer Carlsson

järtecken.jpgDet har slumpat sig så att jag nu läst flera böcker i rad där det sociala arvet haft stor betydelse för vem man är eller blir som människa. I Christoffer Carlssons nyutgivna bok Järtecken har det närmast en central roll. Berättelsen tar sin början 1994 i Marbäck i södra Halland och en av bokens två huvudkaraktärer, Isak, är då 8 år gammal. Ett mord begås och en person i hans närhet döms för brottet. Isaks värld blir plötsligt obegriplig. Samtidigt får vi följa Vidar som arbetar som polis, han var med under utredningen men lite i periferin. Åren går och Vidar kan inte riktigt släppa fallet. Ingen i byn glömmer förstås mordet, inte heller de mindre bra saker som äldre släktingar tidigare gjort sig skyldiga till. Isak blir då och då påmind om samhällets syn på honom, för från en sådan släkt kan man väl inte vänta sig något bra. Han får tidigt en känsla av att han bär på något inom sig, att även han kommer göra något ont, han bara väntar på att det ska komma.

Det här är en kriminalroman där människorna runt omkring är i fokus. Deras sorg ligger som en konstant skugga över berättelsen men det finns också glimtar av ljus i tillvaron. Jag tycker om när man i den här genren satsar på att bygga starka karaktärer och relationer istället för att frossa i makabra detaljer, det gör det hela så mycket mer intressant. Personerna i boken är helt vanliga människor men författaren lyckas gestalta dem och deras liv på ett sådant sätt att man verkligen kommer dem nära, det blir aldrig tråkigt. Han strör snyggt ut små spår eller tankar som man lockas följa upp och som genererar ett driv. Dialektala ord och uttryck skapar igenkänning åtminstone för oss hallänningar, det är minst sagt kymigt emellanåt. Stormen Gudrun som ödelade stora delar av skogen i området finns också med i handlingen och blir en tydlig tidsmarkör.

Christoffer Carlsson är även forskare i kriminologi, sitter med i expertpanelen i Veckans brott på SVT och var 2015 utvald till årets författare i Hela Halland läser.

Andrea Johansson

| Märkt , ,

Mor om natten av Niels Fredrik Dahl

Mor om natten 9789127158467.pngUnder senare tid har jag läst flera romaner översatta från norska. För en tid sedan gav jag mig på Vigdis Hjorths hyllade roman Arv och miljö. Därefter blev det Fartygets ögon av Roy Jacobsen, novellsamlingen Jag har ännu inte sett världen av Roskva Koritzinsky och nu senast Mor om natten av Niels Fredrik Dahl. Dahl är kanske inte så känd bland svenska läsare, kanske inte heller att han är gift med en annan norsk författare, nämligen Linn Ullman. I Lundströms bokradio berättar N F Dahl att Ullmans bok De oroliga, som handlar om fadern Ingemar Bergman, blev något av en ledstjärna för honom när han skulle skriva boken Mor om natten, där han liksom Ullman försöker förstå sig själv genom att berätta om en förälder. Dahl var länge övertygad om att även han skulle skriva om sin fars liv men olika omständigheter ledde till att han i stället kom att undersöka det liv som blev moderns, och hur det i sin tur har påverkat Dahl själv.

Innan modern dör ger hon sin son en ”nattbok”, en dagbok skriven om natten i största hemlighet under de år då sonen var tre till åtta år. Sonen tar motvilligt emot den och gömmer undan den. Modern led under många år av depressioner och självmordstankar och sonen har medvetet hållit sin mor på avstånd, han har inte velat ta del av hennes liv och tankar. Han lyckas hålla distansen livet igenom men inser den dag han börjar läsa moderns nattbok att han, som livet igenom gjort allt för att inte bli som modern, har gått ett liknande öde till mötes. Men i stället för att som modern bli djupt deprimerad blev sonens flyktväg alkoholism, som Dahl i intervjun i Lundströms bokradio menar mer eller mindre går att likställa med en depression.

Boken är klassad som en roman men man förstår att den ligger mycket nära Dahls eget liv, inte minst genom att lyssna på den mycket uppriktiga och känslosamma intervjun i Lundströms bokradio. Marie Lundström är verkligen otroligt skicklig på att ställa frågor om svåra saker på ett respektfullt sätt, där även tysta stunder kan vara mycket talande. Mor om natten är också en fantastisk kvinnoskildring. Det är på det hela taget en mycket vacker, poetisk och drabbande bok som jag önskar många läsare.

Lillemor Åkerman

 

| Märkt , ,

Dunkel skog av Nicole Krauss

DunkelSkog_omslag.inddJag har länge velat läsa något av Nicole Krauss och vet inte varför det dröjt tills nu. När Dunkel skog gavs ut i början av året hade det gått över sju år sedan hennes förra utgivning. Den här sägs av kritikerna vara något annorlunda jämfört med hennes tidigare romaner men jag blev inte besviken. Det tog ett tag men sedan förlorade jag mig helt i Krauss dunkla skog. Det tog tid att läsa. Lång tid. Många gånger fick jag hejda mig, gå tillbaka ett stycke eller bara en mening, och läsa om för att ta in alla ord.

Vi får följa två parallella berättelser som båda utspelar sig i trakterna kring Tel Aviv och Jerusalem. Den ena berättelsen handlar om den äldre och förmögne advokaten Jules Epstein som lämnar sitt välbeställda liv i New York för att ta in på hotell Hilton i Tel Aviv. Han har bara gett sig av, utan att berätta något för sin familj. Han tänker ge bort sin förmögenhet och läsaren får följa hans sökande efter möjliga mottagare. Han vill plantera träd, helst en hel skog på Jerusalems torra sluttningar eller Hebrons berg, som det en gång i tiden varit. Den andra berättelsen utgör berättarjaget, en författare som heter Nicole, precis som Krauss själv. Hon lämnar också sitt liv i New York, man och två barn, och bor på samma hotell som Epstein. Hon har svårt att komma vidare i sitt skrivande och söker sitt verkliga jag. Vem är hon bortom författaren, mamman och hustrun? Hon är fast i dessa roller och känner sig mer eller mindre tvungen att skriva om sitt judiska arv, att bidra till den litteraturen. Nicole blir kontaktad av en man som säger sig vara professor i litteratur och han vill att hon ska ta sig an en speciell uppgift, nämligen ta hand om Franz Kafkas okända manuskript. Enligt mannen dog Kafka inte alls i tuberkulos i Österrike 1924 utan bosatte sig i Israel och levde gömd där.

Både Epstein och Nicole upplever en tomhet i sina liv och söker ett slags sanning eller renhet, sina riktiga identiteter. Men de har inte bara den egna identiteten att förhålla sig till utan också den ärvda som var och en av oss bär med sig. Boken innehåller många judiska och lokala ord och begrepp som jag ibland får slå upp och Jaffa blir något mer än bara en orange sak på fruktfatet.

Andrea Johansson

13 mars Bildningsresan: Den romantiska trädgården med Anna-Maria Blennow

anna-maria blennow 2 Foto privatDen här gången tar Bildningsresan med oss på en föreläsning om trädgårdskonst.

Den romantiska trädgården – inte något för Julia och Romeo utan snarare den unge Werther. Namnet är sprunget ur den konstepok den tillhör, romantiken med dess svärmeri för det vilda. Men också ur det nya intresset för odlandet av den egna personligheten. Fröet är den engelska landskapspark som började växa fram på 1700-talet.

Anna-Maria Blennow är docent i arkitekturhistoria. I mer än femton år har hon forskat i trädgårdskonstens historia. Under denna tid har hon gjort otaliga resor i Europa för att besöka trädgårdar och parker och studera dem på stället. Även trädgårdens omgivningar och de naturliga förutsättningar som landskapet bidrar med hör till de oundgängliga studieobjekten. 1995 gav Anna-Maria Blennow ut boken Europas trädgårdskonst.

18.30 -20.00 Kulturhuset Komedianten, Lilla Teatern.
Entré 60:-, under 18 år fri entré. Biljetter: http://www.kulturhusetkomedianten.se eller 0340-88600.

Lillemor Åkerman

 

INSTÄLLT! Kulturfrukost 16 mars: Maja-Karin Fredriksson tolkar dikter av Ebba Lindqvist

Kulturfrukosten med Maja-Karin Fredriksson är tyvärr inställd.ebba lindqvist

Maja-Karin Fredriksson har tonsatt poeten Ebba Lindqvists dikter. I februari 2018 släppte hon skivan “Jag Begär Bara Havet” som består av starka, stämningsfulla och melankoliska poplåtar som går rakt in i hjärtat. Maja-Karins musik är suggestiv och samtidigt oförställt rak när den bär fram Ebba Lindqvists mer än halvsekelgamla texter. Den vittnar om en återhållen passion, något som lurar under ytan. Trots och melankoli färgar stämningen när havet och kastvindarna blir förlösande naturkrafter att svepas med i.” (majakarinfredriksson.com)

Vid Kulturfrukosten den 16 mars kommer Maja-Karin Fredriksson med den pop-poetiska föreställningen “Jag Begär Bara Havet”. Musiken varvas med berättelser om Ebba Lindqvist spännande liv och Maja-Karins egen relation till lyriken.

Ni som tittade på programmet Helt lyriskt den 30 januari (finns på SVT Play) fick där möta Ebba Lindqvist genom Daniela Sörensons innerliga tolkning av dikten Gåva från samlingen Röd klänning från 1941. Vem var då Ebba Lindqvist? Hon föddes 1908 och växte upp i Grebbestad. Efter utbildning i Uppsala återvände hon till västkusten för att arbeta som lärare i Göteborg. Debuten Jord och liv publicerades 1931, en ”samling som både visar på en egen profil och ett släktskap med Karin Boyes diktning”. Karin Boye själv skrev i sin recension ”om den våldsamma hetta, som pressat fram orden och som röjer sin närvaro även där den gömt sig bakom ett hölje av lågmäld stillhet.” Lindqvist gav ut inte mindre än 14 diktsamlingar och en novellsamling. En diktsamling, Manhattan och novellsamlingen Vägen till Jeriko, skrev Lindqvist under åren 1940 – 1945 då hon vistades i New York. Dit hade familjen flyttat på grund av kriget då maken Ivar Galeen var jude. I New York studerade Lindqvist litteratur vid Columbia University och influerades av bl.a. Emily Dickison, Ezra Pound och Edgar Allan Poe och mötte kulturpersonligheter som Josef Frank, Nils von Dardel och Sigrid Undset. Många av Ebba Lindqvist dikter har annars fokus på västkusten och havet. Hennes stora publika genombrott kom med diktsamlingen Fiskläge från 1939, där hon som fond använder ”sin barndoms landskap med närheten till havet men talar lika mycket om ett inre som ett yttre landskap.” Ebba Lindqvist arbetade också som lyrikkritiker och programledare i ”Lyriskt forum” i Sveriges Radio.

Ebba Lindqvist har även viss anknytning till Halland. Familjen hade under en tid ett sommarställe i Frillesås och Ebba Lindqvist var under sina sista år bosatt i Varberg och avled där 1995, 87 år gammal. För den som vill fördjupa sig i Ebba Lindqvist rekommenderas samlingsvolymen Hon som älskade havet från 1997. På Litteraturbankens och Sällskapet Ebba Lindqvists vänners hemsidor finns också mer att läsa av och om Ebba Lindqvist.

Lillemor Åkerman

Källor: litteraturbanken.se och Sällskapet Ebba Lindqvists Vänner

| Märkt , , ,

Kalla bad av Linda Ahlgren och Linda Vagnelid

kalla badSedan en tid tillbaka är det riktigt trendigt att vinterbada. Extremsportaren Wim Hof har uppnått kultstatus med sina 10 timmar långa isbad och on line-kurser i ”cold therapy”. I yogakretsar kallas det inte längre för vinterbad utan ”soulsplash”, vilket i och för sig är ett ganska bra ord för vad ett dopp i iskallt vatten gör med den som vinterbadar. Och i min hand har jag nu, mig veterligen, den första boken på svenska om att vinterbada, Kalla bad av Linda Ahlgren och Linda Vagnelid.

Behövs det då en bok för att man ska våga vinterbada? Nja säger jag, som själv har vinterbadat i många år och verkligen älskar det och tycker att det är ganska okomplicerat. Man tar en snabb promenad och blir lite varm eller en bastu om man vill vara riktigt varm – och sedan hoppar man i. Men för den som aldrig har vinterbadat och kanske drömmer om att våga prova tror jag absolut att Kalla bad kan funka som inspiration. Det är dessutom en otroligt vacker bok. Linda Vagnelid arbetar som konstnär och står för illustrationer, foto och formgivning och boken har verkligen lyckats fånga de vackra gråtoner som oundvikligen är en del av att vinterbada. Linda & Linda vinterbadar dessutom i nordligare trakter än västkusten, där den vita snön och isen kontrasterar vackert mot det svarta vattnet. I boken får man veta allt om vinterbad. Förberedelser, anding, energiboosten efteråt – s.k. swimmers high, allmänna hälsoeffekter, om att avsluta arbetsveckan med ett fredagsbad och det inte minst viktiga, hur man återfår värmen efteråt. Efter att ha läst boken längtar jag ännu mer efter nästa dopp i havet, gärna bland isflak för en gångs skull. Nu går vi ju mot vår men ännu några veckor kommer temperaturen att hålla sig under 10 grader. Har du inte provat att vinterbada, ge det en chans och jag lovar att du snabbt kommer att utveckla ett beroende!

Lillemor Åkerman

| Märkt , , , , , ,