Förvandlerskan av Charlotta Larsson

9789137142586_200_forvandlerskanVad är det som gör en bok intressant? Är det en lockande titel och omslag; att den är omtalad i media; att författaren är etablerad och alltså ett säkert kort? Svårt att veta – kanske allt sammantaget?

Själv lockas jag av bokomslag och den känsla det och titel förmedlar. Debutanten Charlotta Larsson har lyckats med bådadera. En kvinna sitter i en ranglig kanot, opraktiskt klädd för rodd i lång snäv kjol och blus och hennes ögon är fokuserade på något långt bort utanför bild. Och titeln ”Förvandlerskan” vem är det? Förvandlar hon sig själv eller andra; människor eller ting? Jag blir verkligen nyfiken.

Charlotta Larsson har fått fina recensioner för sitt sätt att skapa suggestiva miljöer. Bokens huvudperson Vera jämförs med Daniel i Ruis Zafons ”Vindens skugga”. Vera såväl som Daniel växer upp mer eller mindre med bara en förälder och i antikvariatsmiljö; Vera i Wien och Daniel i Barcelona. I båda romanerna spelar en mystisk bok en framträdande roll.

Veras familjekonstellation är speciell. Modern är forskare och sätter sällan Vera i främsta rummet. Fadern har två av allt: två döttrar, två lägenheter, två katter, två dubbelsängar, två tandborstar och viktigast två fruar. Nåja, han är bara gift med den ena men lever alltså i två parallella familjer samtidigt. Av naturliga skäl kan han inte vara helt närvarande någonstans utom möjligen på ett tredje ställe, i sin antikaffär.

Vera besöker honom ofta efter skolan och får hjälpa till att packa upp nyanlända rariteter. Men Vera och hennes mamma Marie är ”den andra familjen” och när Vera är tolv år får ”den riktiga familjen” vetskap om ”den andra” – någon har skvallrat.

Vera och Marie överges och modern går i sin sorg in i ett fullständigt obegripligt projekt. Hon blir besatt av att finna ett kvinnokollektiv som enligt en gammal bok påstås ha funnits i Ryssland för länge sedan. Så hamnar Vera under ett sommarlov i Sverige hos en engelsk kvinna Sarah Beth och hennes dotter Paula. Mödrarna reser till Petersburg för att söka ledtrådar till den mytomspunna kvinnobyn.

Flickorna bor i det gamla trähuset med vildvuxen trädgård och strandtomt och väntar på att deras mammor ska komma tillbaka. Men det gör de aldrig.

Tretton år senare får vi följa Vera när hon försöker rekonstruera händelserna 1997 när Marie och Sarah Beth försvann spårlöst. Fann de kvinnobyn, hade den alls existerat? Själv ville jag mest veta varför romanen heter ”Förvandlerskan”.

Lisbeth Fävremark

Annonser
Det här inlägget postades i Skönlitteratur och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.